Material till stöd för mathjälpsverksamheten

Snabbguide för mathjälp ger dig den minimiinformation som du behöver som frivillig inom Röda Korsets mathjälp. När du har bekantat dig med innehållet i guiden kan du till exempel fungera som pop-up-frivillig inom mathjälpen eller i andra uppgifter som inte kräver specialkompetens.

Introduktionshandbok för att bli frivillig inom mathjälpsverksamheten ger omfattande information om mathjälpsverksamheten och vägleder i att organisera verksamheten. Guiden har utarbetats av Finlands Röda Kors och Kirkkopalvelut ry.

När ni planerar att starta mathjälp bör ni beakta åtminstone följande saker:

1 Samarbetsmöjligheter och lokalt behov av verksamheten

• Kartlägg den regionala situationen för mathjälpen, antalet personer i behov av hjälp samt de aktörer som ordnar mathjälp (organisationer, föreningar, församlingar osv.). 
• Utred om det är möjligt att samarbeta med andra aktörer kring utdelningen. Genom samarbete undviks överlappningar och resurser och krafter kan delas, vilket gynnar dem som söker hjälp. Samarbete kan även göras på andra sätt än enbart genom utdelning. Läs tipsen här.
• Ta reda på tidpunkterna för andra aktörers mathjälpsevenemang för att undvika överlappningar.

2 Anvisning för mathjälp: registrering av verksamheten och plan för egenkontroll

• Bekanta er med Livsmedelsverkets anvisning för mathjälp, som ska följas i mathjälpsverksamheten.
• Registrera mathjälpsverksamheten hos kommunens livsmedelskontrollenhet. Registreringen ska göras senast fyra veckor innan verksamheten inleds. Registreringen görs antingen via miljö- och hälsoskyddets elektroniska anmälningstjänst ilppa eller genom att kontakta den egna kommunens livsmedelstillsyn: kontaktuppgifter till livsmedelskontrollenheterna.
• Upprätta en plan för egenkontroll innan mathjälpsverksamheten inleds. Den hjälper till att hantera risker i anslutning till mathjälpsverksamheten.
• Du hittar mer information om både registrering av mathjälpsverksamhet och upprättande av en plan för egenkontroll i Livsmedelsverkets anvisning för mathjälp.

3 Tillgång, transport och förvaring av mat

• Tillgång till mat: Kartlägg och avtala om samarbete med aktörer inom livsmedelsbranschen, såsom butiker och centralkök. Utnyttja matsvinn och avtala om mottagning av svinndonationer. Ni kan till exempel avtala om att använda butikernas svinn eller skolornas överblivna mat. Upprätta ett samförståndsavtal med livsmedelsdonatorn. Färdiga exempelmallar hittar du i introduktionshandboken Bli frivillig i mathjälpsverksamheten!
• Transport av mat: Kartlägg möjligheterna att använda bil och kylväskor samt eventuella samarbetspartner för transport av mat.
• Förvaring av mat: Kartlägg de lokaler som finns tillgängliga och möjligheterna till kylförvaring. Beakta lokalens tillgänglighet, funktionalitet och renhållning. Säkerställ att det finns kylanordningar och termometrar i lokalen för att garantera matens hållbarhet och för att följa temperaturerna.

4 Form för mathjälpsverksamheten och antal frivilliga

• Kom överens om formen för mathjälpsverksamheten. Mathjälpsverksamheten kan se ut på många olika sätt: utdelning av överbliven mat från skolor, gemensamma måltider, matlagning tillsammans, popup-utdelningar, soppkök med soppkanon osv.
• Beakta de frivilligas tidsmässiga möjligheter och kompetens. Utse en ansvarig frivillig för mathjälpen. Den ansvariga frivilliga ska få en introduktion för uppgiften. Även de övriga frivilliga ska få den utbildning och det stöd som behövs för uppgiften. Spelreglerna för mathjälpen bör också gås igenom med samarbetsparterna.
• I samband med mathjälpen är det också bra att erbjuda annat stöd och hjälp. Att delta i tilläggsaktiviteter är dock alltid frivilligt och inte en förutsättning för att få mathjälp. Du hittar tips för tilläggsaktiviteter på den här sidan i menyn Tips för mångsidig mathjälpsverksamhet.

5 Information om mathjälpsevenemang

• Informera målgruppen om mathjälpsevenemanget på webbplatsen ruoka-apu.fi.
• Dessutom kan ni informera om evenemangen lokalt.
• Informera även intressenter, såsom kommuner, om mathjälpsevenemangen.

Det går att ordna mathjälpsverksamhet utan större byråkrati. Arrangören av mathjälp måste dock ansvara för att maten är duglig att ätas.

Hygienpass behövs vid hantering av lättfördärvliga och oförpackade livsmedel

Genom att skaffa hygienpass får du information om bland annat vikten av kyl- och värmekedjor. Hygienpasset måste vara avlagt om en frivillig deltar i tillredningen av mat eller hanterar lättfördärvliga och oförpackade livsmedel, såsom pålägg, kött och fisk, eller skalar, skär och packar grönsaker.

Läs mer om hygienpasset här.

Vi följer Livsmedelsverkets anvisning för mathjälp

Inom mathjälpsverksamheten följs Livsmedelsverkets anvisning för mathjälp (2025). Anvisningen finns på Livsmedelsverkets webbplats eller så kan du ladda ner anvisningen som fil:

Livsmedelsverkets anvisning för mathjälp 2025.pdf

I enlighet med anvisningen för mathjälp ska den avdelning som delar ut mathjälp göra en plan för egenkontroll.

Information om alla Röda Korsets mathjälpsevenemang ges på webbplatsen Ruoka-apu.fi. Dessutom kan man informera om mathjälpsevenemangen lokalt. Som hjälp kan man använda anmälningsmallen nedan.

Anvisning för att göra en anmälan på webbplatsen Ruoka-apu.fi (pdf)

Mathjälpens anmälningsmall för lokal information (docx) (på finska)

Att agera i utmanande situationer

Många som söker mathjälp befinner sig i en mycket utmanande situation, vilket kan väcka svåra känslor och situationer även hos den frivilliga. I dessa situationer är det viktigt att komma ihåg att

1. En frivillig är ingen professionell hjälpare, utan som frivillig agerar man med en vanlig människas färdigheter. Den frivilligas uppgift är inte att lösa problemet.
2. Genom att vara närvarande, lyssna och bemöta med medkänsla kan den frivilliga stödja den som söker mathjälp. Detta räcker.
3. Om den frivilliga upplever att klienten behöver mer stöd än vad som kan ges genom mathjälpsverksamheten, lönar det sig att ta upp saken med den som söker mathjälp och vägleda hen till hjälp.
4. Om diskussionen eller vägledningen inte känns tillräcklig, lönar det sig att diskutera saken med avdelningens eller distriktets mathjälpsansvariga.

Om det väcks en oro för barnskyddet i mathjälpsverksamheten, hittar du anvisningar här (på finska).

Fiilisrunda som stöd för orken

Fiilisrundan är ett enkelt, rutinmässigt sätt att värna om orken hos de frivilliga som deltar i verksamheten. I verksamhetsmodellen för fiilisrundan beskrivs hur fiilisrundan genomförs efter varje verksamhetstillfälle och hur den stöder de frivilligas återhämtning. Dessutom ger materialet anvisningar om hur och när det är dags att söka ytterligare stöd.

Fiilisrundan passar alla som har frivilliguppgifter. Även frivilliga inom mathjälpen uppmuntras att göra fiilisrundan till en vana. Särskilt ansvariga frivilliga uppmuntras att ta fiilisrundan i regelbunden användning.

Mötet är en viktig del av mathjälpen, så det lönar sig att lämna tid och utrymme för samtal med dem som får hjälp. Här är några tips till stöd för mötena.

Röda stolen vid matutdelningen

Målet är att uppmuntra människor att sätta sig i den röda stolen och prata om vad som helst. För att genomföra det behöver du minst ett par stolar och frivilliga. Röda stolen -evenemanget kan ordnas till exempel under matutdelningen eller före matutdelningen, då människor har kommit för att vänta på att matutdelningen ska börja. Läs mer här.

Hur mår du -bänken

I Hur mår du-bänken finns en liknande tanke som i Röda stolen. Idén med den är att bege sig ut bland människor med bänken för att samtala och mötas. Läs mer här.

Att uppmärksamma barnfamiljer i mathjälpen

Barnfamiljer besöker mathjälpen och det är viktigt att möta även dem på ett helhetsbetonat sätt. Frivilliga kan underlätta situationen för de barn och familjer som besöker mathjälpen till exempel med tipsen som finns här.

I samband med mathjälp lönar det sig att också erbjuda annat stöd och annan verksamhet. Att delta i sidoverksamheten får ändå inte vara ett villkor för att få mathjälp. 

Sidoverksamhet kan till exempel innebära informationsinslag eller rådgivning av andra aktörer och intressentgrupper (Fpa, arbetskraftsbyråer osv.). Vid mathjälpsevenemang lönar det sig att samarbeta även med avdelningens andra verksamhetsformer och frivilliga. Nedan hittar du några tips för att ordna sidoverksamhet.

Informationsmöte som en del av mathjälpsverksamheten

I samband med mathjälp kan man ordna ett infotillfälle, det vill säga ett informationstillfälle. Till tillställningen kan man bjuda in experter från olika håll för att berätta om tjänster och olika ämnen. Ämnena för informationstillfällena kan kartläggas till exempel genom en enkätrunda inom mathjälpen. Läs mer här. 

Hälsopunkt vid ett mathjälpsevenemang

Inom mathjälpen har man identifierat ett behov av ett bredare stöd som främjar välbefinnande och hälsa. Vi uppmuntrar därför till samarbete med Röda Korsets hälsofrämjande frivilliga, som också kan ordna en Hälsopunkt som en del av mathjälpsverksamheten. Läs mer här.

Klädinsamling till mathjälpsevenemang

Det finns ofta efterfrågan på materiellt bistånd även i samband med mathjälpsevenemang. Ni kan ordna en klädinsamling tillsammans med frivilliga från avdelningens olika verksamhetsformer. Ni hittar tips för klädinsamling och -utdelning här.

Mathjälpsverksamhet kan ordnas gemenskapsbaserat och genom att stödja delaktigheten hos dem som anlitar mathjälpen. Gemenskapsbasering inom mathjälpen innebär att de som anlitar mathjälpen själva kan vara med och planera, genomföra och utvärdera den verksamhet som rör dem utifrån sina resurser och sin vilja.

Om du vill öka den gemenskapsbaserade verksamheten inom mathjälpen, bekanta dig med mathjälpens gemenskapsbaserade modell här (på finska).

En idéverkstad är också ett bra sätt att stödja delaktigheten hos dem som anlitar mathjälpen. I idéverkstaden kartläggs behoven och önskemålen hos dem som anlitar mathjälpen för att verksamheten ska kunna utvecklas utifrån dessa. Läs mer här.

Inom matbiståndsverksamheten finns det många olika möjligheter till samarbete. Potentiella samarbetspartner är kommuner, församlingar och andra organisationsaktörer, som man kan avtala om samarbete med på ett sådant sätt att verksamheten kan genomföras i enlighet med Röda Korsets principer. Samarbete kan i praktiken till exempel innebära att den ena aktören erbjuder lokaler och den andra de frivilliga. Även logistiskt samarbete är möjligt. 

För att ta tillvara överskotts- och svinnmat inom matbiståndet lönar det sig att samarbeta med olika aktörer inom livsmedelsbranschen. Till exempel butiker, livsmedelsproducenter, bagerier, jordbruksproducenter, skolor, centralkök och lunchrestauranger kan vara intresserade av samarbete. 

Läs mer om möjligheterna till samarbete här.

Det lönar sig att ta till vara matsvinn av flera orsaker: maten räcker till allt fler, mathjälpens besökare får hälsosammare och mer mångsidig mat samtidigt som matsvinnet minskar och klimatet tackar. Nedan hittar du metoder som visat sig fungera för att minska och ta till vara matsvinn. 

Hälsosammare mathjälp med gallring av svinnfrukter och -grönsaker

Genom gallring av svinnfrukter och -grönsaker, det vill säga sortering av frukt- och grönsaksprodukter, kan man ta till vara de ätbara delarna av butikernas frukt- och grönsaksprodukter som annars skulle bli matsvinn. På så sätt får mathjälpen hälsosamma frukt- och grönsaksprodukter, som det ofta råder brist på. gallring av svinnfrukter och -grönsaker gynnar både mathjälpsverksamheten och butikerna, så det lönar sig att föreslå samarbete för butikerna med låg tröskel. Kika på närmare anvisningar och tips för gallring av svinnfrukter och -grönsaker här.

Är du intresserad av hur gallring av svinnfrukter och -grönsaker har genomförts i avdelningarna? Bekanta dig med erfarenheterna från Lapplandsområdet via presentationsmaterialet (på finska).

S:t Karins-modellen för utdelning av överbliven mat från skolor

Inom S:t Karins avdelning har man skapat en fungerande modell för utdelning av överbliven skolmat. Principen är enkel: ”skolornas överblivna lunch delas ut direkt efter skollunchens slut i kundernas egna kärl, i skolans egna lokaler”. Modellen kan enkelt tillämpas även på andra orter.

Det lönar sig att inleder införandet av modellen med att kontakta stadens kostservicechef, som kan berätta om mängden överbliven skolmat, hur den kan tas till vara och om möjligheterna till samarbete. S:t Karins-modellen kan med fördel användas som ett lyckat exempel på samarbete mellan skolor och mathjälpens frivilliga. Själva matutdelningarna kan genomföras till exempel så att man avtalar med en skola om utdelning av överbliven mat en gång i veckan. För en enskild matutdelning behövs 1–3 frivilliga. Läs mer om samarbete med skolor här.

Matsvinnsskåp i lättillgängliga lokaler

I ett matsvinnsskåp kan vem som helst lämna mat eller livsmedel och vem som helst kan hämta dem därifrån. Skåpet är till särskilt stor nytta för de mindre bemedlade i lokalsamhället. Syftet är att matsvinnsskåpet ska bidra till att matsvinn från såväl privatpersoner som företag, såsom kaféer, lunchrestauranger och närbutiker, tas till vara.

Ett matsvinnsskåp passar särskilt bra på platser där det finns lämpliga lokaler och mängden matsvinn är relativt liten. Skåpet kan också placeras som en ”förlängning” av den övriga mathjälpsverksamheten. Du hittar närmare anvisningar för att ta i bruk ett matsvinnsskåp här.

Röda Korset har bland annat välfungerande modeller som avdelningarna har utvecklat som stöd för proviantering av stora folkmassor. Provianteringskunnandet är en viktig del av Röda Korsets beredskap. Vi uppmuntrar lokalavdelningarna att bilda provianteringsgrupper och öva proviantering.  

Provianteringsgrupperna möter behovet av mathjälp och stärker beredskapen

Provianteringsgrupperna lär sig att laga mat för en stor grupp under olika förhållanden med olika redskap, såsom fältkök och paellapannu. Provianteringsgrupperna är till stor nytta på många sätt för både dem som söker mathjälp och för vår organisations beredskap. Rörliga provianteringsgrupper möjliggör mobil mathjälpsverksamhet där behovet finns. Samtidigt är varje gruppverksamhetstillfälle också en beredskapsövning. Verksamheten stärker beredskapen, även för eventuella undantagssituationer. Du får grundläggande information om provianteringsgruppsmodellen här. 

Om du vill ha mer information om provianteringsgruppsmodellen, bekanta dig med provianteringsgruppens bildspel här (på finska).