Psykosocialt stöd – information för frivilliga

I nästan all verksamhet inom Röda Korset där man möter och stöder dem som behöver hjälp, stärks samtidigt människors välbefinnande, mentala hälsa, resiliens och känsla av gemenskap. Man kan alltså säga att psykosocialt stöd är närvarande i all verksamhet inom Röda Korset. Resiliens innebär förmågan att vara flexibel, anpassa sig och återhämta sig från svåra situationer.

Dessa sätt att ge psykosocialt stöd och stärka den mentala hälsan kan man lära sig. De allra viktigaste metoderna och verktygen är närvaro och lyssnande. Röda Korsets anvisningar baserar sig på den internationella rörelsens gemensamma utbildningsmaterial, och man kan tillägna sig dem med helt vanliga medborgarfärdigheter. Syftet är att skapa lugn och en psykologiskt trygg närvaro.

Faktorer som delaktighet, handlingskraft, psykologisk trygghet, att hjälpa andra, jämlikhet, humanitet, frivilligverksamhet och gemenskap är centrala för att stärka den mentala hälsan och det psykiska välbefinnandet. De är också en helt central del av Finlands Röda Kors verksamhet och den övergripande beredskap som görs varje dag.

Det är viktigt att vi vet vilka saker som stärker och vilka som tär på resurserna för vår mentala hälsa. Målet är att stärka både individers och gemenskapers resiliens – det vill säga flexibiliteten, anpassningsförmågan och återhämtningen i svåra situationer. Samma faktorer som stärker individers resiliens stärker också resiliensen i gemenskaper. En resilient gemenskap kan i sin tur stöda individen om dennes krafter minskar.

Mental hälsa är i grunden likadan som hälsa i allmänhet. Också en person som har en psykisk störning kan ha resurser för mental hälsa. Det är möjligt att leva med svårigheter, och samtidigt kan man träna sina färdigheter i mental hälsa och psykologisk flexibilitet, precis som man kan träna sin fysiska kondition.

Den internationella Rödakors- och Rödahalvmånefederationen (IFRC) betonar betydelsen av mental hälsa och psykosocialt stöd (MHPSS – Mental Health and Psychosocial Support) som en del av människors hälsa och välbefinnande. Mental hälsa ses som en positiv resurs – inte enbart som frånvaro av problem.

Personer som har utmaningar med sin mentala hälsa kan också ha styrkor i sin psykiska förmåga, såsom humor, goda relationer och förmåga att njuta av vardagen. Psykosocialt stöd bidrar till att stärka dessa resurser och stöder den psykiska uthålligheten, särskilt i krissituationer där den mentala hälsan kan försvagas.

IFRC har under de senaste åren allt mer betonat betydelsen av både psykosocialt stöd och mental hälsa. Rörelsen ser psykosocialt stöd som mycket viktigt i olika kris- och olyckssituationer:

”Katastrofer och nödsituationer påverkar, förutom människors fysiska hälsa, också deras mentala hälsa och välbefinnande på ett kraftfullt sätt. Att beakta de globala behoven inom mental hälsa och psykosocialt stöd är en väsentlig del av Internationella Rödakors- och Rödahalvmånefederationens (IFRC) arbete för att stöda hälsosamma gemenskaper.”

Det är viktigt att stöda den mentala hälsan i allt vardagligt arbete. IFRC definierar mental hälsa enligt Världshälsoorganisationen (WHO):

”Mental hälsa är ett tillstånd av psykiskt välbefinnande som gör det möjligt för människor att möta livets utmaningar, förverkliga sina förmågor, lära sig och arbeta, samt bidra till sitt samhälle. Det är en väsentlig del av hälsa och välbefinnande och utgör grunden för individers och gemenskapers förmåga att fatta beslut, bygga relationer och påverka den omgivande världen. Mental hälsa är en grundläggande rättighet, och en central faktor för individers, gemenskapers och samhällets ekonomiska utveckling.”

Finlands Röda Kors bygger sina modeller för psykosocialt stöd och stärkandet av den mentala hälsan på internationella modeller och riktlinjer som baserar sig på evidensbaserad kunskap. Röda Korset utnyttjar också finländska aktörers – såsom Institutet för hälsa och välfärd (THL), Psykporten och Mieli rf – anvisningar och god praxis inom psykosocialt stöd och främjande av mental hälsa, vilka grundar sig på samma forskningsbas samt på finländsk forskning och utvecklingsarbete.

Nedan förklaras centrala begrepp som används i samband med psykosocialt stöd och stärkandet av den mentala hälsan. De förklaras också vidare på andra undersidor.

Psykosocialt stöd – Ett paraplybegrepp som ofta används när myndigheter talar om den del av krisarbetet som omfattar:
-    praktiskt stöd: bedömning av grundläggande behov och behov av socialt arbete
-    psykologiskt stöd: empatisk närvaro, lyssnande, lugnande verbal och icke-verbal kommunikation, att kunna förbli lugn, att kunna bära människors reaktioner samt kontinuitet i krisarbetet
-    socialt stöd: stöd från och för gemenskapen; stöd och uppmärksamhet för familjer och närstående

FRK:s frivilliga ger psykosocialt stöd med medborgarfärdigheter. Frivilliga kan delta i alla delområden och bedöma behovet av praktisk hjälp, såsom att ordna skydd, dryck och en lugn plats. Frivilliga hänvisar vid behov vidare till rätt slags hjälp. Bedömningen av behovet av annan hjälp och tjänster –  såsom socialt arbete eller stöd från psykologer – görs av yrkespersoner och myndigheter.

Medmänskligt stöd (henkinen tuki) – Stöd som ges spontant av det sociala nätverket, av hjälpare som inte är mentalvårdsproffs, av frivilligorganisationer och eventuellt andra aktörer efter en stressande händelse. Används inom FRK:s frivilligverksamhet. Begreppet används också i talspråk och bör särskiljas från andlig vård, som hänvisar till religion. Medmänskligt stöd kan också avse det långvariga stöd som ges i frivilliguppdrag.

Psykisk första hjälpen (henkinen ensiapu) – Synonymt med psychological first aid, som används i Röda Korsets och Röda Halvmånens verksamhet. Inom FRK används uttryckligen begreppet psykisk första hjälpen. Myndigheter använder båda termerna. Psykisk första hjälpen ges i en akut situation, medan medmänskligt stöd kan fortsätta även efteråt och vara långvarigt.

Själavård (henkinen huolto) – Ett professionellt begrepp som används inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Stöd ges av både kyrkans anställda och utbildade frivilliga. Verksamheten liknar FRK:s första hjälpen i kris, som beskrivs senare. Kyrkan erbjuder stöd genom både proffs och frivilliga. Läs mer.

Färdigheter i mental hälsa (mielenterveystaidot) – Färdigheter som hjälper individen att upprätthålla och stärka sin mentala hälsa samt hantera livets utmaningar. De är en del av det psykiska välbefinnandet och handlar bland annat om att känna igen, uttrycka och reglera känslor, lösa problem, söka hjälp och upprätthålla goda relationer.

Främjande av mental hälsa (mielenterveyden edistäminen) – Åtgärder som syftar till att stöda och stärka individers och gemenskapers mentala hälsa samt förebygga problem med den mentala hälsan. Det är en del av det bredare hälsofrämjandet och omfattar insatser på både individ- och samhällsnivå.

Psykisk beredskap / psykisk motståndskraft (henkinen kriisinkestävyys) – Individens, gemenskapens och samhällets förmåga att klara de psykiska påfrestningar som krissituationer orsakar och att behålla funktionsförmågan även under undantagsförhållanden. Det är en central del av samhällets övergripande säkerhet och resiliens.

MHPSS Mental Health and Psychosocial Support IFRC:s beteckning som avser Mental hälsa och psykosocialt stöd. Internationella federationen vill betona att mental hälsa är en del av det psykosociala stödet. God mental hälsa ses som en resurs, på samma sätt som god fysisk hälsa.

Resiliens
Syftet med Röda Korsets frivilligverksamhet är att stärka individers och gemenskapers resiliens i förebyggande syfte men också i krissituationer. Resiliens är en egenskap (flexibilitet, anpassning, återhämtning), men också en förmåga som man kan lära sig och utveckla. Resiliens hjälper en att klara sig även i utmanande situationer och att orientera sig på nytt när situationer förändras. Ofta hjälper gemenskapen och sociala relationer vid återhämtning och anpassning, särskilt om de egna resurserna är knappa.

Med psykosocialt stöd avses all den verksamhet som kan förebygga eller lindra de följder som en traumatisk händelse har för människor. Inom Röda Korset hänvisar psykosocialt stöd både till krishjälp och till mer långvarig frivilligverksamhet som stöder välbefinnande och också stärker den mentala hälsan.

Målet är att kunna hjälpa vid olyckor och krissituationer, men också att på förhand stärka både individers och framför allt gemenskapers förmåga att klara sig och återhämta sig – det vill säga deras resiliens. Psykosocialt stöd bygger på växelverkan och tar helhetsmässigt hänsyn till människans psykiska, sociala och fysiska behov.

Finlands Röda Kors arbete med mental hälsa och psykosocialt stöd kan beskrivas med bilden nedan. Bilden följer strukturen i God medicinsk praxis-rekommendationerna pyramid för psykosocialt stöd och tjänster, samt särskilt IFRC:s referensram The MHPSS Framework – MHPSS Hub för mental hälsa och psykosocialt stöd.

Pyramiden är gjord ur ett medborgaraktivitetsperspektiv. Den öppnar eller analyserar inte basservice¬strukturerna, som tillsammans med närsamhällen och tredje och fjärde sektorn utgör en stor del av den nedersta nivån.

Längst ner som grund finns närsamhällen, basservice, medborgarverksamhet och alla oss.Om stödet från gemenskapen av någon orsak inte fungerar, eller om det i övrigt behövs stöd i den vardagliga miljön, kan stöd ges genom många olika former av organisationsverksamhet.

Finlands Röda Kors erbjuder stöd med låg tröskel och hjälp. Genom frivilligverksamheten stärks gemenskaper, vardagstrygghet stöds och människor får upplevelser av delaktighet. Detta skapar grunden för en resilient gemenskap som bär sina medlemmar också då enskilda personers krafter är begränsade. Detta kan också kallas främjande av mental hälsa.

Den tredje nivån beskriver en situation där det behövs riktad psykisk första hjälpen eller medmänskligt stöd, som frivilliga med utbildning för detta kan ge. Ofta handlar det om en olycks- eller krissituation där myndigheterna har bett Röda Korsets frivilliga om hjälp.

Psykisk första hjälpen kan också ges utan myndighetsförfrågan, om till exempel en lokalavdelning, en alarmgrupp eller ett distrikt inom Röda Korset bedömer att situationen kräver det. Man får inte gå in på en olycksplats utan tillstånd från myndigheter, men man kan öppna en stödpunkt i närheten eller i området, antingen självständigt eller tillsammans med andra aktörer, såsom en annan organisation eller en församling. Ibland kan någon annan myndighet än den som organiserar krisarbetet be om stöd, till exempel ungdomsverksamhet, ett dagcenter eller en liknande aktör. Medmänskligt stöd kan fortsätta även efter den akuta situationen i vardagen.

Den fjärde nivån inom FRK avser professionellt krisstöd, som erbjuds på de Ungas skyddshus för unga och deras närstående. Personalen är utbildad i krisarbete och familjearbete. Utöver detta medverkar utbildade frivilliga i verksamheten och stöder unga i par tillsammans med anställda samt leder olika grupper.

Den femte nivån avser den psykologiska beredskapsgruppen, som koordineras av FRK. Gruppen ger stöd främst vid större olyckor där myndigheternas krisarbete snabbt behöver förstärkning. Psykologerna är erfarna yrkespersoner inom kris- och traumaarbete och de får ersättning för sitt arbete. Psykologerna kan hänvisa utsatta personer till fortsatt vård.

Ju högre upp i pyramiden man kommer, desto allvarligare olycka eller kris handlar det om, och desto mer riktat blir stödet. Då krävs också mera utbildning, kompetens och yrkesskicklighet inom det psykosociala krisarbetet. Målet är att så tidigt som möjligt stärka så många människors psykiska välbefinnande och förmåga att klara svåra situationer. Samtidigt stärks gemenskaperna och deras stödfunktioner. En stark och resilient gemenskap stöder individerna när deras egna resurser minskar.

Röda Korsets frivilliga larmas av myndigheterna för att stöda människor i akuta situationer och vid olyckor. Inom FRK kallas larmgrupperna för första hjälpen-grupper inom psykosocialt stöd (ensihuollon ryhmät), och de stöder i överenskomna uppgifter till exempel välfärdsområdets räddningsväsende, social- och krisjouren eller kommunen.

Syftet med FRK:s första hjälpen-verksamhet är att ge människor hjälp och stöd i olika olycks- och undantagssituationer. De frivilliga som deltar i verksamheten är utbildade för hjälpuppdrag, och grupperna övar regelbundet inför olika hjälpsituationer. Första hjälpen-verksamheten har egna riktlinjer inom FRK. Här behandlas kort den del som gäller psykosocialt stöd. Psykosocialt stöd är en väsentlig del av första hjälpen, och vid larmuppdrag bör det alltid finnas med frivilliga med utbildning i medmänskligt stöd eller andra frivilliga med motsvarande kompetens.

Första hjälpen-verksamheten stöder och kompletterar myndigheternas lagstadgade uppgifter

Första hjälpen-verksamhetens syfte är att helhetsmässigt ta hand om människans grundläggande behov och därigenom stöda hens förmåga att klara sig. Uppgifter inom första hjälpen kan inledas även utan begäran från myndigheter, med beaktande av Röda Korsets riktlinjer och principer. Det är dock viktigt att notera att det krävs myndighetstillstånd för att vistas på en olycksplats eller stöda dem som är direkt utsatta.

Myndigheterna vet inte alltid om att de kan be om FRK:s stöd, och därför kan det också erbjudas aktivt. För detta är det bra att på förhand komma överens om vem som tar kontakt med myndigheterna, och informationen ska flöda kontinuerligt mellan frivilliga, avdelningen och distriktet. Det är också viktigt att i förväg tänka igenom vilket stöd som kan erbjudas och i vilken omfattning. Röda Korsets frivilliga kan till exempel erbjuda samtalsstöd i närområdet. Ibland räcker det med att personer som bär Röda Korsets västar är närvarande för att skapa trygghet.

Den prehospitala akutsjukvård som utförs av välfärdsområdets yrkesutbildade personal innebär ”den första och mest brådskande vården som ges en skadad eller sjuk person av en legitimerad yrkesperson inom hälso- och sjukvården eller annan hälso- och sjukvårdsutbildad person på platsen och under transport.” Begreppet ligger nära FRK:s första hjälpen, men avser något helt annat. Det är viktigt att skilja dessa två termer åt.

Till ett stöduppdrag kan också Vapaaehtoinen Pelastuspalvelu (Vapepa, den frivilliga räddningstjänsten) kallas, där FRK:s frivilliggrupper också ingår. Hjälpuppdrag kan alltså vara antingen FRK:s egen verksamhet eller en del av Vapepas uppdrag.

FRK:s Psykisk första hjälpen

Psykisk första hjälpen är en av de centrala uppgifterna inom första hjälpen. Den ges under de första dygnen efter en händelse och syftar till att lugna och stabilisera situationen. De hjälpsökande erbjuds:

• medmänskligt och icke-påträngande stöd
• omedelbar och kontinuerlig trygghet, som tryggar både fysiska och psykiska grundbehov
• lugnande insatser, t.ex. en rofylld plats
• praktiska råd och information om situationen
• hjälp med att återförena familjer
• information om stressreaktioner
• hjälp att nå vidare stödformer och tjänster

I allt detta kan FRK:s frivilliga delta.

Psykosocialt krisstöd kan ges av utbildade och förberedda personer:

• frivilliga i larmgrupperna
• frivilliga i Auttava Chat, Sekasin-chat eller Hjälptelefonen
• krisarbetare och frivilliga vid de Ungas skyddshus och Nettiturvis

Vid krissituationer, särskilt om de pågår länge, kan det också finnas behov av andra frivilliggrupper såsom vänverksamhetens frivilliga. Deras roll är att ge lågtröskel samtalsstöd med låg tröskel och hänvisa vidare till mer specialiserat stöd.

FRK:s psykologiska beredskapsgrupp

De erfarna kris- och traumapsykologerna i FRK:s psykologiska beredskapsgrupp larmas vid behov enligt den gällande larmkedjan och riktlinjerna. Beslutet om behovet av larm tas av den regionala social- och krisjouren (sokri) tillsammans med distriktets och centralbyråns beredskapsansvariga. Social- och krisjouren kan också be psykologerna om konsultation.

Därtill kan den psykologiska beredskapsgruppen delta i genomgångar och debriefingar efter krävande situationer på uppdrag av FRK. Bedömningen görs då tillsammans av distriktets beredskapsansvariga, centralbyrån och psykologernas beredskapsgrupp.

Vid storolyckor och liknande störningssituationer leder och koordinerar områdets social- och krisjour det inledande psykosociala stödet. Social- och krisjouren leder också mindre olycks , störnings  och krissituationer. Hälso- och sjukvården ansvarar i första hand för det psykosociala stöd som ges till dem som är i vård, såsom skadade patienter.

Psykologisk trygghet är en central del av det helhetsmässiga välbefinnandet, den mentala hälsan och omsorgen om orken. Därför upprätthåller psykologisk trygghet också beredskapen att hjälpa. Utbildning, introduktion och spelregler för frivilliga är särskilt viktiga för att stärka de frivilligas trygghet. Mer information om detta finns i avsnittet ”Vägen till att bli frivillig inom psykiskt stöd”.

Psykologisk trygghet innebär en atmosfär där människor känner sig trygga

Det är en miljö där alla kan framföra idéer, frågor, oro, önskemål om hjälp och erkänna misstag utan rädsla för att bli förlöjligade, förminskade eller bestraffade. I ett psykologiskt tryggt klimat kan vi ge vårt bästa till det gemensamma samtidigt som vi är öppna för nytt. Psykologisk trygghet ökar också tilliten till andra människor, till gemenskapen och till samhället.

Psykologisk trygghet visar sig genom:

• Öppenhet i interaktionen – åsikter, idéer och problem uttrycks friare.
• Ett förhållningssätt till misstag och misslyckanden – i en psykologiskt trygg gemenskap används misstag inte emot någon, utan de ses som något man får göra och kan lära sig av.
• Ett respektfullt bemötande av olikhet, olika bakgrunder, kompetenser och egenskaper.
• En lägre tröskel för att ta risker, eftersom man känner sig trygg – även om risker förstås bör beaktas.
• Smidigt samarbete och god interaktion.

Röda Korset har flera verktyg för att stärka psykologisk trygghet:

• Principerna för tryggare rum – dessa bygger på arbetslivsforskning. De baseras på omfattande studier där arbetstagare har delat sina erfarenheter av vad som stärker psykologisk trygghet på arbetsplatser, och forskare har också observerat situationer.
• Tjänst för hotfulla eller farliga situationer för frivilliga
• Utredning av brottslig bakgrund hos frivilliga som arbetar med barn
• Förebyggande och anmälan om missbruk
• Förebyggande av sexuella trakasserier och övergrepp
• FRK:s kontaktpersoner för trakasserier
• Främjande av likabehandling i all verksamhet
• Det etiska och ansvarsfulla Röda Korset
• De ungas skyddshus förbinder sig att främja jämlikhet

Målet med FRK:s frivilligverksamhet är att stärka människors och gemenskapers delaktighet, funktionsförmåga och därigenom deras mentala hälsa och resiliens. Till dessa verksamheter hör bland annat vänverksamhet, mathjälp, verksamhet som stöder integration, ungdomsverksamhet och de Ungas skyddshus, näthjälp, Hälsopunkterna och hälsofrämjande arbete – såsom rusmedelsarbete, olycksförebyggande, hjälparkurser och första hjälpen-gruppverksamhet. Du hittar alla verksamhetsformer här.

En akut situation kräver omedelbar krishjälp. Efteråt behöver människor stöd under en längre tid. Under coronapandemin delade FRK:s frivilliga till exempel ut mathjälp och hjälpte tillsammans med andra organisationer isolerade äldre att få mat och mediciner hem. Nätstödsverksamheten utökades, bland annat genom De ungas skyddshus tjänst Nettiturvis, och vänklienter kontaktades regelbundet då fysisk hjälp inte var möjlig. Frivilliga har också hjälpt personer som flytt från Ukraina på flygplatser och i hamnar, och stötdt dem i att ordna hem, klara vardagssysslor och stärka sitt psykiska välbefinnande.

Dessa verksamhetsformer är inte enbart till för återhämtning, utan har som mål att underlätta vardagen, bidra till meningsfullhet, stärka människors handlingskraft och därigenom också förbättra deras krisberedskap.

Psykosocialt stöd kan vara något mycket enkelt – att stanna upp i en vardaglig situation och dela ett ögonblick tillsammans. Människans grundläggande behov är att bli hörd, sedd och att höra till. Närvaro, att göra saker tillsammans och att dela vardagliga händelser är betydelsefulla sätt genom vilka var och en kan bidra till välbefinnandet hos människorna runt sig.

Man kan delta först som hjälpsökande – och småningom bli en hjälpande frivillig.

Frivilligverksamheten stöder individen men bygger samtidigt upp och stärker gemenskapen. Röda Korsets gemenskapsbaserade hjälparbete stöder människor i att hjälpa sig själva och senare också sin omgivning.

FRK:s frivilligverksamhet har alltså som mål att stärka människors och gemenskapers delaktighet och funktionsförmåga, vilket – utöver resiliens – också stärker den mentala hälsan. Detta innebär stöd i vardagliga saker på ett sätt som stärker hjälpsökandes egen ork och i bästa fall hjälper dem att hitta en gemenskap som stöder och bär. Samtidigt kan den som får stöd småningom bli en aktiv del av sin nya gemenskap och själv hjälpa andra, i takt med att de egna resurserna ökar.

Färdigheter i mental hälsa kan läras i vardagliga sammanhang

För den internationella Röda Kors- och Röda Halvmånerörelsen är det allt viktigare att verksamheten stöder människors mentala hälsa och främjar färdigheter i mental hälsa. Vid sidan av ordet mental hälsa kan vi också använda uttrycket psykiskt välbefinnande. Mental hälsa är grunden för människans välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga (THL). Du kan läsa mer om definitionen av mental hälsa på Mieli rf:s webbplats.

Kropp och själ hänger nära ihop:

• Grundläggande behov som sömn, motion och näring har stor betydelse för psykiskt välbefinnande.
• Genom att fokusera på vardagliga saker och olika sinnesintryck kan man lugna sinnet och minska stress och oro.
• Till exempel vistelse i naturen är ett effektivt sätt att sänka stressnivån.

Psykiskt välbefinnande kan också stärkas genom att samla människor, skapa gemenskap och erbjuda möjligheter till delaktighet. Frivilliga inom medmänskligt stöd kan stärka andra frivilligas färdigheter i medmänskligt stöd, till exempel genom samtal och övningar. För detta ändamål har Må bra-kort tagits fram – en samling övningar, bildkort och idéer för verksamhet som främjar välbefinnande. Länkar till korten finns på dessa sidor.

Delaktighet har en stor inverkan på välbefinnande, ork och god mental hälsa

Delaktighet innebär att kunna påverka sitt liv, sina möjligheter, verksamheter, tjänster och vissa gemensamma frågor. Problem med försörjning, fattigdom och ständig oro för ekonomi försvagar upplevelsen av delaktighet och mental hälsa. Delaktighet är att höra till och att bli hörd. En delaktig människa upplever sig vara en viktig del av en helhet där hen kan knyta an till olika källor till välbefinnande och livets meningsfullhet.

I många frivilligverksamheter lär man ut nya färdigheter och metoder för att klara vardagen – eller ordnar mötesplatser där man kan träffa nya människor. Målet är att stärka människors upplevelse av delaktighet. Samtidigt lyfts metoder fram som deltagarna kan använda för att stärka sitt psykiska välbefinnande.

I mathjälp och på Hälsopunkterna kan man få helt konkret hjälp, såsom mat eller hälsorådgivning. I vänverksamheten kan man möta en vän. Alla dessa saker stärker människors mentala hälsa, ork och framtidstro, när det finns en plats där hjälp finns att få när det behövs.

Den finländska modellen för övergripande säkerhet innebär att säkerhet omfattar hela samhället och alla dess aktörer: myndigheter, den tredje sektorn, företag, forsknings- och utbildningsorganisationer samt medborgare – eller snarare invånare. Övergripande säkerhet berör hela samhället.

I den övergripande säkerheten handlar det om samhällets krisberedskap, det vill säga hur samhället förbereder sig för, hanterar och återhämtar sig från olyckor, störningar och kriser.

Psykisk krisberedskap har fått en mycket viktig roll i den uppdaterade modellen för övergripande säkerhet. Det betyder ”individens, gemenskapens och samhällets förmåga att klara den psykiska belastning som krissituationer orsakar och att behålla sin funktionsförmåga även under undantagsförhållanden. Det är en central del av samhällets totala säkerhet och resiliens.”

Delaktighet och känslan av samhörighet stärker människors handlingskraft och därmed den psykiska krisberedskapen

FRK:s olika frivilligverksamheter syftar just till att stärka individers upplevelse av delaktighet och funktionsförmåga samt till att förbättra gemenskapen. Frivilliga utbildas och stöds. I hjälparbetet fokuserar man på aktivitet, samt på att stärka de hjälpsökandes egen funktionsförmåga och kompetens.

Tilliten till den egna funktionsförmågan och till en fungerande gemenskap stärker närsamhällets resiliens och psykiska krisberedskap. Upplevelsen av trygghet uppstår genom tillit till närsamhället och till ett fungerande samhälle. Enligt forskning stärker delaktighetsupplevelser och tillit människors mentala hälsa och ork.

Tillit skapas i växelverkan. Under coronapandemin litade människor på sådana informationskanaler – till exempel olika medborgargruppers sociala medier – där kommunikationen var tvåvägs. Om en gemenskap eller en organisation formulerade myndighetsinformation för sin egen målgrupp upplevdes den som mer trovärdig än envägskommunikation från myndighet. Människor kunde ställa frågor och diskutera med gruppen och dess representanter. Samspel och växelverkan har stor betydelse för upplevelsen av psykologisk trygghet och tillit. Tilliten upprätthåller i sin tur gemenskapers och samhällets krisberedskap.

Läs mer om hur FRK stärker psykisk krisberedskap och gemenskapers resiliens.

Du kan bli frivillig inom medmänskligt stöd genom att först registrera dig i OMA Röda Korset systemet och delta i FRK:s grundkurs i medmänskligt stöd. OMA Röda Korset är FRK:s plattform för frivilligverksamhet, där man anmäler sig till olika uppgifter.

Därefter kan du via OMA anmäla till avdelningen att du vill verka som frivillig inom medmänskligt stöd. Om du vill gå med i en larmgrupp inom första hjälpen eller medmänskligt stöd intervjuas du av larmgruppens ledare och introduceras i verksamheten. Ibland administreras grupperna av distriktet, och det är alltid bra att ta kontakt med distriktets ansvarsperson för psykosocialt eller medmänskligt stöd. Inom larmgrupper rekommenderas även grundkurser i första hjälpen och beredskap.

Alla frivilliga inom medmänskligt stöd är inte med i larmverksamhet, men det är alltid bra att höra till en verksamhetsgrupp för medmänskligt stöd om en sådan finns – eller fundera på att starta en. Hjälp kan fås från avdelningen eller distriktet. Verksamhetsgrupper kan vara gemensamma mellan flera avdelningar och där kan man stärka sin kompetens, planera verksamhet och utbildning eller öva inför hjälpsituationer.

Kompetens i medmänskligt stöd behövs i alla frivilliguppgifter

Om larmverksamhet inte känns rätt kan du utbilda dig för andra uppgifter och sedan gå kursen i medmänskligt stöd. Kunskap om psykosocialt stöd och färdigheter i mental hälsa är värdefulla i all verksamhet. Fråga din avdelning eller ditt distrikt om du vill fördjupa dig mer.

Frivilliguppgifter inom det nationellt koordinerade medmänskliga stödet kan också utföras på nätet. För att bli frivillig i Auttava chat krävs grundkursen i medmänskligt stöd, utbildningen Nätstödsfrivillig i Röda Korset samt medlemskap i Auttava chats verksamhetsgrupp i OMA.

Sekasin-chatens frivilliga intervjuas, går en separat Sekasin-utbildning och övar jourarbete tillsammans med en mentor innan de börjar jourera självständigt. Du kan anmäla dig som frivillig i Sekasin-chat via OMA Röda Korset.

Vid stora, akuta olyckor kan FRK ibland öppna Hjälptelefonen. I telefonen ges medmänskligt stöd, men framför allt råd och praktiska instruktioner. Hjälptelefonen öppnas vid behov; den är inte i drift hela tiden. Om du är intresserad av att delta, registrera dig i OMA och gå med i gruppen Henkisen tuen hetu–ryhmä där man får mer information. Det rekommenderas att gå grundkursen i medmänskligt stöd innan man anmäler sig.

Frivilligarbete vid De ungas skyddshus

Vid De ungas skyddshus kan frivilliga delta i olika uppdrag. De frivilliga har olika bakgrunder och kommer från olika branscher, men det som förenar dem är intresset för ungdomsfrågor och att stödja unga. Där får frivilliga utbildning, vägledning och kontinuerligt stöd av professionell personal. Läs mer: Att bli frivillig vid De ungas skyddshus – Finlands Röda Kors.

Utöver grundkursen finns många andra utbildningar för att fördjupa kunskapen om psykosocialt stöd. Fråga ditt distrikt om kurser. En frivillig inom medmänskligt stöd kan också utbilda sig till utbildare eller leda debriefingar. Läs mer i avsnittet Utbildningar i medmänskligt stöd och utveckling av kompetens.

Det är bra om många frivilliga och anställda behärskar psykosocialt stöd och stäyrkande av mental hälsa. Oftast ges stöd genom medborgarfärdigheter, men ibland behövs mer avancerat stöd, som utbildade frivilliga kan ge. I ännu krävande situationer behövs professionell hjälp.

Frivilliga från olika verksamhetsformer kan genom erfarenhet utveckla färdigheter i psykosocialt stöd. Frivilliga inom medmänskligt stöd har däremot alltid gått grundkursen i medmänskligt stöd, där man fördjupar sig i psykisk första hjälpen – den så kallade Hobfoll-modellen och dess principer.Hobfolls principer.pdf

Det är viktigt att komma ihåg att vi spontant kan ge stöd vid olyckor – närvaro i sig är betydelsefull. Det krävs naturligtvis myndighetstillstånd för att gå in på en olycksplats, men vi kan skapa en stödpunkt i närheten där människor kan prata och bearbeta sina upplevelser.

Psykosocialt stöd behövs i många andra situationer än bara vid olyckor och kriser. Här är några exempel på var frivilligas psykosociala eller medmänskliga stöd behövs:

Psykososialt stöd	Medmänskligt stöd (frivilliga inom medmänskligt stöd eller utbildare)
Vardaglig frivilligverksamhet, t.ex. vänparsverksamhet, mathjälp, stöd för integration, hälsofrämjande	Vardaglig frivilligverksamhetsom stöd för andra frivilliga
Stöd till gemenskapen – man erbjuder en plats där man kan samtala – gärna med kaffe, te, saft och t.ex. kex eller bulle. Här kan det finnas med frivilliga inom både medmänskligt stöd och till exempel mathjälp, vänverksamhet, hälsofrämjande eller invandrararbete.	Stöd till myndigheter på begäran I uppgifter inom första omsorgens medmänskliga stöd Vid eftersökningar
Nätstödsverksamhet i vardagen (t.ex. nätvänverksamhet, Sekasin	Auttava chat och Hjälptelefonen i krissituationer
Informationsspridning om mental hälsa m.m. i vardaglig frivilligverksamhet – t.ex. korta infoinslag på mötesplatser	Allmän information och korta infoinslag i krissituationer, som kan lugna människor och/eller ge råd för att stärka det egna välbefinnandet
Avlastnings- och reflektionssamtal för frivilliga	Debriefingar – även som stöd för andra frivilliga
Utbildningar för allmänheten i vardagen	Utbildningar för allmänheten i krissituationer, t.ex. webbinarium för föräldrar

 

Exempel på frivilligverksamheter där olika nivåer av psykosocial kompetens behövs

Grupper för medmänskligt stöd och larmgrupper: Detta handlar oftast om att hjälpa i krissituationer. Ofta rör det sig om akuta händelser där frivilliga inom medmänskligt stöd behövs för att ge psykisk första hjälpen: lugna situationen, lyssna på människors oro, förmedla korrekt och aktuell information samt hänvisa vidare till ytterligare hjälp. Medmänskligt stöd kan ges en tid även efter den akuta situationen. Minimikrav är grundkursen i medmänskligt stöd och introduktion i larmgruppsverksamheten. Grupperna övar regelbundet. Mer information finns i avsnittet krisarbete.

Debriefingar efter uppdrag: En frivillig inom medmänskligt stöd (som gått grundkursen och är erfaren eller på annat sätt visat lämplighet) kan utbilda sig till att leda debriefingar efter larmuppdrag (defusing). Debriefingar kan också ordnas efter långvariga frivilliguppdrag. Det är bra att frivilliga då och då får möjlighet till handledda samtal, även om inget allvarligt hänt.

De Ungas skyddshus: Hjälper nationellt online via Nettiturvis och på fem områden: Västra Nyland, Helsingfors, Vanda Kervo, Birkaland och Egentliga Finland. Läs mer om frivilligarbete på de Ungas skyddshus.

Sekasin-chat: Sekasin-chat är en chattjänst som drivs av flera organisationer, där unga kan prata med en trygg vuxen. Du kan anmäla dig som frivillig jourare här.

Näthjälp: FRK har flera former av nätbaserat frivilligarbete. Alla uppdrag kräver inte grundkursen i medmänskligt stöd, men den rekommenderas för att stärka trygghet och kompetens i hjälpsituationer. Läs mer.

Auttava Chat och Hjälptelefonen: Dessa öppnas vid större olyckor eller motsvarande situationer där människor behöver prata och få tillförlitliga instruktioner. De är inte öppna kontinuerligt, så för kontinuerligt frivilligarbete är det bra att delta också i andra uppgifter. Intresserade kan gå med i Auttava chats frivilliggrupp i OMA Röda Korset.

Vänverksamhet: Frivilliga möter personer i många olika livssituationer, såsom ensamhet, depression, fattigdom eller psykiska utmaningar. Därför är det viktigt att ha kunskap om medmänskligt stöd. Rekommenderad utbildning är Medmänskligt stöd för vänverksamhet och mathjälpens frivilliga (3 h).

Mathjälp: Här möter frivilliga personer med ekonomiska utmaningar. Fattigdom påverkar mental hälsa negativt, därför är förståelse för medmänskligt stöd, bemötande och färdigheter i mental hälsa viktig. Samma utbildning rekommenderas som i vänverksamheten.

Integration och verksamhet för invandrare: Frivilliga möter ofta personer i långvariga krisliknande situationer. FRK erbjuder utbildning om medmänskligt stöd till personer i utsatt position. Kurserna finns i OMA. Mer information om mental hälsa hos personer med flyktingbakgrund finns på THL:s Paloma-sidor.

Hälsopunkterna: På Finlands Röda Kors hälsopunkter ges hälsorådgivning, och frivilliga får ofta samtal där kunskap om medmänskligt stöd och färdigheter i mental hälsa är värdefull. Dessa behövs också inom första hjälpen och beredskap.

Frivilliga inom hälsofrämjande arbete: FRK:s frivilliga inom hälsofrämjande utför uppsökande rusmedelsarbete till exempel på festivaler, evenemang och i skolor. De möter människor i olika situationer, och därför är kompetens i medmänskligt stöd och färdigheter i mental hälsa viktig.

Alla våra frivilliga förbinder sig att främja de principer som styr Röda Korsets och Röda Halvmånens verksamhet. Det lönar sig att läsa principerna innan man söker sig till frivilligverksamheten. Läs mer om principerna.

Spelregler för frivilligverksamheten
Dessa spelregler har utarbetats utifrån spelreglerna för vänverksamheten. Olika anvisningar för praxis hittar du här.

Vanliga människors färdigheter
FRK:s frivilliga stöder med vanliga människors färdigheter och resurser. De utför inte professionella arbetsuppgifter, även om de skulle ha kompetens. Frivilliga gör de uppgifter som tilldelats dem. Centrala uppgifter finns här.

Obetalt uppdrag
Frivilligarbete är alltid obetalt. Vissa kostnader kan ersättas om de avtalats i förväg.

Frivillighet
Alla deltar frivilligt. Varje frivillig väljer själv lämpligt uppdrag och hur mycket tid hen vill lägga. Det är alltid tillåtet att säga nej till en uppgift som känns för tung eller olämplig.

Tillförlitlighet
Frivilliga ska vara pålitliga. Man utför det man lovat, utifrån sina resurser. Vänverksamhet kräver särskilt att överenskommelser hålls och förändringar meddelas i god tid.

Tystnadsplikt och konfidentialitet
Frivilliga har tystnadsplikt. Man får inte dela uppgifter om stödmottagare utan samtycke. Vid problem har frivilliga rätt och skyldighet att diskutera med professionella och behöver inte bära ansvar ensamma.

Neutralitet
Frivilliga stöder utan att ta ställning i konflikter eller värderingsfrågor. Verksamheten är neutral och hjälper den som behöver, oavsett religion, språk, ursprung eller livsåskådning.

På mottagarens villkor
Stödet ges på den hjälpsökandes villkor. Frivilliga respekterar självbestämmande och gör inte beslut åt andra.

Jämlikhet
Frivilliga och stödmottagare möts som jämlikar. Alla respekteras och inkluderas som de är.

Glädje i verksamheten
Frivilligarbete ska ge glädje och meningsfullhet, inte kännas som tvång. Frivilliga kan avsluta sitt uppdrag när de vill.

Frivilligas rättigheter

• att få glädje och kompetens av verksamheten
• att delta i uppgifter som motsvarar intresse och kunnande
• att få introduktion, utbildning, handledning och stöd
• att få kollegialt stöd, gruppträffar, handledning och mentorskap
• att delta i planering och utveckling av verksamheten
• att delta i beslut enligt stadgarna om man är medlem
• att ge och få feedback och uppskattning
• att utvecklas och få intyg över sin insats
• att få skäliga ersättningar för förhandsavtalade kostnader

Frivilligas skyldigheter

• att följa Röda Korsets värderingar och principer
• att följa organisationens regler och riktlinjer
• att bidra till en trygg verksamhet utan rasism, diskriminering eller trakasserier
• att ingripa om man ser diskriminering eller rasism
• att fullfölja uppgifter man åtagit sig, så att verksamheten kan planeras väl
• att delta i introduktion och utbildning
• att rapportera brister eller risker man observerar
• att följa riktlinjer för tystnadsplikt och dataskydd

Vid olyckssituationer sätts allas psykiska välmående på prov, och då kan våra utbildade frivilliga hjälpa människor igenom den svåraste stunden. Frivilliga inom psykiskt stöd är ofta också utbildade handledare för avlastningssamtal. Avlastningssamtal behövs efter frivilliguppdrag, särskilt efter olika slags larmuppdrag. Även arbete på nätet kräver regelbundna reflekterande samtal för att frivilliga ska orka i sina uppgifter.

Många frivilliga vill samtala och dela erfarenheter med andra frivilliga. Det är bra om avdelningarna eller verksamhetsgrupperna ordnar diskussionstillfällen nu och då, där frivilliga kan berätta om sina upplevelser och känslor. Det är viktigt att komma överens om när man kan ta upp känsliga ämnen, om man får använda riktiga namn och så vidare. Ibland är det bra att be en utbildad frivillig inom avlastningssamtal att leda diskussionen.

Det är viktigt att komma ihåg att grunden för frivilligas ork är

• tillräcklig utbildning och introduktion,
• en tydlig uppgiftsbeskrivning,
• stöd från avdelningen eller verksamhetsgruppen,
• kontinuerlig tryggande av kompetensen samt
• engagemang i gemensamma principer och rutiner.

Man får inte heller glömma det vardagliga samspelet i exempelvis verksamhetsgrupper. Helt vanliga samtal mellan frivilliga är mycket viktiga för välmåendet. Och man behöver inte alltid dela svåra saker – det är också bra att ha tillfällen där man kan dela framgångar och glädjestunder. Därför är det viktigt att glädjas åt alla lyckade insatser och att ge beröm till andra så ofta det är möjligt.

Det lönar sig att tala om alla hjälpuppdrag
I rollen som hjälpare fokuserar vi ofta på att främja andras välmående och glömmer lätt vårt eget. En utmattad hjälpare är ingen till nytta. Därför är det viktigt att regelbundet gå igenom sina egna upplevelser och känslor i uppdraget tillsammans med andra frivilliga. En “fiilisrunda” är ett enkelt sätt att tala om var man befinner sig i sin uppgift och hur den känns.

Fiilisrunda som stöd för att orka

Fiilisrundan är ett enkelt, rutinmässigt sätt att ta hand om välmåendet hos frivilliga i verksamheten. I materialet som finns här beskrivs hur man genomför en fiilisrunda efter varje träff och hur den stöder frivilligas återhämtning. Materialet ger också anvisningar om hur och när man bör söka ytterligare stöd.

Fiilisrundan passar alla som utför frivilliguppdrag. Röda Korsets avdelningar uppmuntras att göra fiilisrundan till en vana. Särskilt frivilliga i ansvarsställning (t.ex. gruppledare och handledare) uppmuntras att använda fiilisrundan regelbundet.

Syftet med fiilisrundan är att

• visa omsorg om frivilligas välmående och ork,
• normalisera de känslor, tankar och reaktioner som kan uppstå i eller efter frivilligverksamhet,
• träna förmågan att tala om egna upplevelser,
• hjälpa att värdesätta egna och andras känslor och tankar,
• lära känna igen när det behövs mer stöd.

Arbete som frivillig hjälpare i olycks- och katastrofsituationer är psykiskt krävande. Även hjälparen kan känna liknande reaktioner och känslor som de hjälpta, och då behövs avlastningssamtal för att bearbeta upplevelsen.

Avlastningssamtal (defusing)

Ett avlastningssamtal ska alltid ordnas när en händelse kan orsaka psykisk stress hos frivilliga och försvåra återgången till vardagen.

Syftet med avlastningssamtalet är att snabbt lindra psykiska stressreaktioner, normalisera upplevelser, stärka det sociala nätverket och förebygga isolering. Målet är att återgå till vardagsrutiner så smidigt som möjligt. Under samtalet bedöms behovet av eventuell senare bearbetning eller individuellt stöd.

Efter avlastningssamtalet kan man ordna ett professionellt lett debriefingmöte. Flera debriefingmöten kan ordnas vid behov. En psykolog från Röda Korsets beredskapsgrupp kan anlitas som ledare. Distriktet bör också ha avtal om samarbete med välfärdsområdets krisarbete eller Kriscentrum, eftersom det inte alltid finns en psykolog tillgänglig.

Avlastningssamtal beställs från det egna distriktets distriktsbyrå, antingen via ansvarig för psykiskt stöd, beredskapschef eller ansvarig för organisationsarbete. Ta reda på rutinerna i ditt distrikt i god tid.

Skillnaden mellan defusing och debriefing
Med Röda Korsets frivilliga används defusing-metoden, som innebär ett kort, omedelbart samtal vars syfte är att lindra psykisk belastning och återställa funktionsförmåga efter en plötslig och upprörande händelse. Avlastningssamtal kan ledas av en frivillig som genomgått Röda Korsets utbildning i defusing.

Begreppen defusing och debriefing blandas lätt ihop. Debriefing betyder efterbearbetning och avser vid Röda Korset professionellt ledda gruppmöten där deltagarna vid behov går igenom sina upplevelser och känslomässiga reaktioner. Vanligen ordnas debriefing 1–4 dagar efter den traumatiska händelsen, medan defusing hålls inom 8–12 timmar.

Debriefing har en tydlig struktur och skiljer sig från defusing genom att man mer ingående bearbetar känslomässiga reaktioner. Debriefing kan upprepas flera gånger. Det är särskilt nyttigt för personer som reagerat starkt på händelsen.

Stöd som ges vid rätt tidpunkt kan hjälpa en människa vidare när en plötslig och oväntad kris rubbar känslan av trygghet. I allas liv uppstår situationer som känns tunga. En kris kan utlösas till exempel av en separation, arbetslöshet, sjukdom, en närståendes död, en olycka eller att man utsatts för brott.

En akut kris (plötslig kris) är en oväntad och chockartad händelse, såsom en närståendes plötsliga död, en olycka eller våld, som snabbt bryter trygghetskänslan. Livskris är en allmännare term som syftar på livsförändringar, som skilsmässa eller arbetslöshet, som kan utvecklas gradvis och kännas som en långvarig belastning. Även om båda är former av kriser beskriver en akut kris ett snabbt, överraskande och ofta traumatiskt skeende, medan en livskris kan vara mer utdragen eller utvecklas stegvis.

Krisens faser

Alla upplever en plötslig situation lite olika, men i kriser kan man ofta urskilja vissa faser. Man bör ändå inte förvänta sig att alla kriser bearbetas på samma sätt eller i samma ordning – människor hanterar svåra saker på olika vis. Men vissa återkommande drag finns.

Chockfasen
Chockfasen börjar omedelbart efter händelsen och varar högst några dygn. Personen förstår ännu inte vad som hänt. Det är vanligt att verka ovanligt lugn trots att man utsatts för något chockerande. Ibland kan stark panik uppträda. Vissa blir helt handlingsförlamade. Fasens syfte är att skydda sinnet från information som det ännu inte klarar att ta in.

Reaktionsfasen
Reaktionsfasen varar vanligtvis från några veckor till några månader. Personen börjar gradvis bli medveten om vad som hänt och vad det innebär. Man kan uppleva kraftiga känslor som skuld, ilska eller gråt. Också fysiska reaktioner är vanliga, såsom illamående, yrsel eller sömnsvårigheter. I denna fas vill man ofta samtala med andra om den omvälvande upplevelsen.

Bearbetningsfasen
Bearbetningsfasen varar från några månader upp till omkring ett år. Själva sorgearbetet tar sin början. Personen börjar så småningom acceptera det som hänt. Man kan ha minnes- och koncentrationssvårigheter eller dra sig tillbaka från sociala relationer.

Nyorienteringsfasen
I nyorienteringsfasen börjar krisen långsamt bli en del av livsberättelsen. Livsglädjen återvänder gradvis. Människan kan till och med få nya krafter och resurser.

Återhämtning från en kris
Människor har olika förutsättningar att tåla svåra livssituationer. En del klarar sig relativt snabbt på egen hand, medan andra behöver mer tid och stöd.

Även livssituationen i övrigt påverkar återhämtningen. Om livet redan är belastande blir det svårare att hantera en kris.

Gamla, obearbetade kriser kan också komma upp till ytan under en akut kris. En ny kris kan ge möjlighet att bearbeta dessa tidigare känslor.

Källa: Krisens faser och återhämtning efter en kris | Mielenterveystalo.fi, läst 8.12.2025
Läs också: Från chock till nyorientering – MIELI rf, läst 8.12.2025

Psykisk första hjälpen

Psykisk första hjälpen är en färdighet som man kan lära sig, precis som annan första hjälp. Genom att känna igen egna och andras krisreaktioner, söka hjälp och bekanta sig med anvisningar för psykiskt stöd kan du hjälpa både dig själv och andra att klara en kris. Läs mer: Så hjälper du dig själv eller en närstående i en kris – Röda Korset
Hjälptelefoner och webbtjänster

Röda Korsets psykologers beredskapsgrupp bygger på det samarbetsprotokoll mellan Finlands Röda Kors och Social- och hälsovårdsministeriet som uppdaterades år 2024. I protokollet konstateras bland annat att Finlands Röda Kors upprätthåller en beredskapsgrupp bestående av psykologer för kris- och olyckssituationer.

Gruppen består av 25 psykologer från olika delar av Finland. Vid en krissituation kan psykologernas beredskapsgrupp larmas via Finlands Röda Kors.

Efter larmet bedömer kärngruppen (Röda Korsets anställda tillsammans med medlemmar i beredskapsgruppen) behovet av psykosocialt stöd och verksamhetens omfattning. Kärngruppen gör upp en plan för användningen av personliga resurser och för hur länge stödinsatserna ska pågå, i samarbete med myndigheterna.

Utanför krissituationer kan olika organisationer beställa utbildningar, konsultationer eller debriefing från beredskapsgruppen.

Beredskapen inom gruppen är frivillig och ersätts inte. Gruppens medlemmar utför uppdrag som förmedlas av olika aktörer på uppdrag av Röda Korset, och de får ersättning för det professionella arbete de utför. Ersättningen av kostnader avtalas separat med beställaren. Gruppens grundläggande kostnader ersätts via Röda Korsets katastroffond.

Läs mer: Vad är Röda Korsets psykologers beredskapsgrupp?

När man kommunicerar om olyckor och kriser där FRK:s frivilliga är engagerade, måste man komma ihåg att myndigheten ansvarar för kommunikationen om själva händelsen. Röda Korset kommunicerar om sin egen verksamhet – inte om själva olyckan, störningen eller krisen.

Det är bra om avdelningarna och verksamhetsgrupperna utbildar sig i beredskapskommunikation och på förhand funderar på vem som fungerar som kommunikationskontaktperson, så att en person kan fokusera på kommunikationen vid en olyckssituation. Kommunikationen ska aktiveras omedelbart när något inträffar. Det är också viktigt att informera distriktet om situationen.

Centralbyråns kommunikation stödjer avdelningar och distrikt i en krissituation och hjälper vid kontakt med medier och journalister. Det är särskilt viktigt att avdelningarna och distrikten känner igen situationer som väcker intresse i medierna. Man bör ha mycket låg tröskel för att kontakta FRK:s centralbyrås kommunikation och be om stöd.

I en krissituation förmedlas aktuell information om Röda Korsets verksamhet externt på webben och i sociala medier (Facebook, Instagram). Dessutom kan man göra pressmeddelanden både regionalt och nationellt. På webbplatsen kan man snabbt skapa krissidor där kontaktuppgifter för psykiskt stöd (t.ex. kristelefoner, organisationens kontaktpersoner osv.) samlas, liksom krisspecifik information och anvisningar för psykiskt stöd.

Läs mer om kommunikation: Frivilligas kommunikation

Utöver grundkursen i psykiskt stöd finns flera andra utbildningar som stärker kompetensen inom psykosocialt stöd. Nedan finns en lista över de utbildningar som våra frivilliga utbildare håller. Dessutom erbjuder vi ibland gemensamma webbinarier om aktuella teman.

Alla frivilliga kan delta i utbildningar inom psykiskt stöd. De ger verktyg för att möta människor i hjälpsituationer. Särskilt vid olyckssituationer blir kunnande inom psykiskt stöd extra viktigt. Utbildningsutbudet finns på OMA Röda Korset-sidorna.

Vi rekommenderar att alla som vill bli frivilliga inom Röda Korset först genomför webbkursen Välkommen med i vår gemensamma berättelse (30 min).
Du kan gå kursen här.
Här hittar du mer material för att bekanta dig med Röda Korset.

Utbildningar inom psykiskt stöd:

Grundkurs i psykiskt stöd – 8 h
Fokuserar på psykisk första hjälpen, en enkel men effektiv metod för att hjälpa människor i nöd. Metoden handlar om att uppmärksamma den hjälpta personens reaktioner, lyssna aktivt och vid behov erbjuda stöd för att lösa akuta problem och tillgodose grundläggande behov. Genom att lära sig psykisk första hjälpen och förstå krisreaktioner kan man hjälpa både andra och sig själv i krissituationer.

Fortsättningskurs i psykiskt stöd – 8 h
Fördjupar kompetensen inom psykosocialt stöd. Kursen ger mer information om stress, dess uppkomst och sätt att lindra den. Man får även kunskap om sorg, sorgeprocesser och psykisk första hjälpen till en sörjande. Kursen behandlar också hur chockerande händelser påverkar ett samhälle och hur både gemenskaps- och individuell resiliens kan stärkas.

Grund- och fortsättningskurs i psykiskt stöd online – 8 h
Innehållet motsvarar närundervisningen.

Kurs i psykiskt stöd för vänverksamhet och matutdelning – 3 h
Ger grundläggande kunskaper i psykiskt stöd och hjälper frivilliga inom vänverksamheten och matutdelningen att möta människor i olika livssituationer. Kursen ger också stöd för frivilligas egna gränser och ork. Genom case-övningar får deltagarna dela tankar och erfarenheter med varandra. Genomförs efter vänkursen eller grundkursen i matutdelning.

Material för påbyggnadsutbildning: Ungdomar och psykisk hälsa – 2 h
Riktar sig till frivilliga som möter unga, till exempel i vänverksamhet, gruppverksamhet eller online. Frivilliga kan gå materialet som självstudier i FRK:s läromaterial eller genom närundervisning. Självstudiematerialet tar cirka 2 timmar inklusive reflektionsuppgifter.

Material för påbyggnadsutbildning: Om psykisk hälsa för frivilliga – 2–3 h
För alla frivilliga som möter utmaningar kopplade till psykisk hälsa i sina uppdrag. Utbildningen är utformad för vänverksamhet och matutdelning, men passar även andra verksamhetsområden.

Psykiskt stöd för invandrare i utsatt ställning – 3 h
För frivilliga som arbetar med personer med migrationsbakgrund och faktorer som skapar sårbarhet (t.ex. asylsökande, personer med tillfälligt skydd, papperslösa, offer för människohandel, ensamkommande minderåriga, frihetsberövade). Kursen går igenom grundläggande psykiskt stöd ur ett migrationsperspektiv och hur man känner igen sårbarheter. Genomförs efter kursen Stöd i integrationen eller grundkursen i psykiskt stöd.

Psykisk första hjälpen för barn – 8 h
Psykisk första hjälpen för barn bygger på samma principer som för vuxna, men barn är inte ”små vuxna” och kan behöva annat stöd eftersom deras behov av skydd och omsorg är annorlunda.

Psykisk första hjälpen för unga – 8 h
Publiceras våren 2026.

Utbildningar i avlastningssamtal (defusing) – 3 h + 8 h + 3 h självstudier
Erfarna och utbildade frivilliga kan leda avlastningssamtal. Dessa behövs alltid efter krävande hjälpuppdrag. Utbildningen är avsedd för frivilliga inom psykiskt stöd som gått grundkursen och har erfarenhet av uppdrag.
Kursen består av 3 timmars webbaserad del, 3 timmars självstudier och 8 timmars närundervisning.

Utbildningar för frivilliga som arbetar online:
Frivillig som näthjälpare inom Röda Korset – 2 h
En självständig webbkurs som ger grundläggande kunskaper i online-möten och trygg verksamhet på nätet. Tillsammans med grundkursen i psykiskt stöd utgör kursen basutbildning för frivilliga i Auttava chat.

Sekasin-chatens frivilligutbildning – 8 h
En självständig webbkurs som ger kunskap om ungas psykiska hälsa, online-möten och praktiska färdigheter för chattstöd.

Snabbinfo inom psykiskt stöd
Publiceras under 2026.

Utbildningar i psykisk hälsa hittas här:

Inom Finlands Röda Kors ordnar frivilliga utbildare grundutbildningar för organisationens egna frivilliga och även för aktörer utanför organisationen. Utbildare är personer som valts av distriktet eller avdelningen och som bedömts lämpliga för utbildningsuppdrag. Utbildarna får en introduktionsutbildning där man, förutom innehållet inom det egna verksamhetsområdet, betonar kunskap om organisationens värderingar och principer samt utveckling av personliga utbildningsfärdigheter.

Uppdraget som utbildare kräver intresse för att arbeta med människor, goda interaktionsfärdigheter, förmåga att lära och att handleda lärande, samt att kunna motivera och inspirera. Dessutom krävs att man fyllt 18 år och har genomfört grundkursen inom sitt eget verksamhetsområde.

Utbildare inom psykiskt stöd utbildar Röda Korsets frivilliga, frivilliga inom den Frivilliga räddningstjänsten (Vapepa), allmänheten och vid behov även företagsanställda. Utbildare inom psykiskt stöd kan också fungera som stöd och bollplank för distrikt och avdelningar i frågor som gäller psykiskt stöd. Du passar för uppgiften om du känner att psykiskt stöd är något som tillhör alla, har lämplig arbets- eller frivilligerfarenhet och vill dela med dig av din kompetens.

Hur ansöker man om att bli utbildare?
Ansökan till utbildarutbildningen görs via det egna distriktskontoret. Tillsammans med distriktets utbildnings- eller programansvariga kommer man överens om en utbildningsstig och framtida uppdrag. Utbildarutbildningen består av distansstudier, närstudiedelar samt en undervisningsdemonstration (= handledd undervisningspraktik).

Utbildarbehörighet och giltighet
Utbildarbehörighet erhålls genom att genomföra alla delar av utbildarutbildningen samt en undervisningsdemonstration som omfattar cirka två lektioner (à 45 min). Undervisningsdemonstrationen genomförs så snart som möjligt efter utbildningens sista del, på en grundkurs inom den aktuella utbildningslinjen.
Efter godkänd utbildning är utbildarrätten giltig i tre år från genomförd undervisningsdemonstration eller från senaste fortbildning. Den nationella fortbildningen för utbildare ordnas årligen under näst sista veckoslutet i januari.

Intyg och utbildarkort
Utbildarbehörigheten beviljas av distriktets organisations- eller programanställda inom det aktuella utbildningsområdet. De undertecknar även intyget, antingen själva eller tillsammans med distriktets utbildningsansvariga eller verksamhetsledare. Utbildaren kan även få ett personligt utbildarkort med foto om så önskas. Utbildningshelheten är poängsatt (4 studiepoäng) och en detaljerad beskrivning av innehållet bifogas intyget som ett separat dokument.

Närmare anvisningar och mer information

Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens (IFRC) webbplatser om mental hälsa och psykosocialt stöd.

Mental health and psychosocial support | IFRC

IFRC:s center för mental hälsa och psykosocialt stöd
MHPSS Hub
Resources - MHPSS Hub

Företagshälsovårdens rekommendation för företagshälsovården, men lämpar sig delvis även för frivilligverksamhet:
Suositus työterveyshuollossa tehtävälle kriisityölle | Työterveyslaitos

Social- och hälsovårdsministeriets rapport från år 2019
Äkillisiin traumaattisiin tilanteisiin liittyvän psykososiaalisen tuen kehittäminen

Ordföranden för FRK:s psykologgrupp Atte Varis föreläsning om psykisk första hjälpen från år 2022:
Psykologinen ensiapu, vakauttaminen ja hoidollinen tuki akuutissa kriisissä

Podcastserien Psykopodiaa. Seriens skapare, Nina Lyytinen, är en långvarig medlem i FRK:s beredskapsgrupp för psykologer. Podcasterna ger bra och koncisa inblickar i olika psykologiska fenomen.
Psykopodiaa: psykologia podcast — Psykologi Nina Lyytinen

Material om kriser från MIELI rf:
Kriser är en del av livet - MIELI rf

Material och egenvårdsanvisningar från Psykporten.fi:
Egenvårdsprogram vid en chockerande händelse (MIELI rf) | Psykporten.fi

Information om kriser och trauma | Psykporten.fi

Säkerhetskommitténs webbplats om övergripande säkerhet:
Kokonaisturvallisuus – Turvallisuuskomitea

Helsingfors stads undersökning från år 2023:
Yhdessä koronan aikaan. Tutkimus yhteisöllisestä resilienssistä Helsingissä | Tutkimus- ja tilastotietoa Helsingistä

Statsrådets rapport om totalresiliens 2019:
Kokonaisresilienssi ja turvallisuus: tasot, prosessit ja arviointi - Valto

Yhteisöjen resilienssiä lisäävä vapaaehtoistoiminta: Suomen Punaisen Ristin arjen turvallisuutta vahvistava toiminta henkisen kriisinkestävyyden näkökulmasta. Maria Viljanen,  Opinnäyteyö HUMAK 2024.

Opinnäytetyö (Laurea): Kriisityöntekijän työssä jaksaminen. Annika Rehn & Terhi Valkeapää. 2024:

Nätverket mot ensamhet på FRK:s webbplats.