
Samarbete med läroanstalter
Nya aktörer och idéer för frivilligverksamhet
Vid många högskolor och läroanstalter på andra stadiet kan frivilligverksamhet och den kompetens som förvärvats genom den tillgodoräknas som en del av studierna – och samtidigt får avdelningarna med nya, motiverade frivilliga i verksamheten.
Denna sida sammanfattar varför samarbete med läroanstalter och akademisering av frivilligverksamhet i studierna lönar sig, samt hur avdelningen kan påbörja ett samarbete med en lokal läroanstalt.
Vad betyder akademisering av frivilligverksamheten?
Akademisering av frivilligverksamhet innebär att den kompetens som uppstår genom frivilligarbete görs synlig och identifierbar som en del av studierna. Studenten kan genom sin frivilligverksamhet få till exempel studiepoäng, en praktikprestation eller ett kompetensprov.
Lärandemål ställs upp tillsammans med läroanstalten, och studenten påvisar sitt lärande till exempel genom reflektion, genom att skriva lärdagbok eller genom att få respons från en handledare. Lokalavdelningens roll är att erbjuda en trygg och handledd miljö där lärandet kan ske naturligt som en del av frivilligverksamheten.
Varför lönar det sig att akademisera frivilligverksamhet?
Lokalt samarbete mellan avdelningen och läroanstalten gynnar alla!
Avdelning får
• nya frivilliga
• mer engagerad och regelbunden verksamhet
• mångsidig och aktuell kompetens samt
• möjligheten att stärka Röda Korsets roll som främjare av lärande och delaktighet
Den studerande får
• studiepoäng eller prestationer för meningsfull aktivitet
• kompetens som uppskattas i arbetslivet
• erfarenhet som kan utnyttjas direkt i CV:t och vid jobbsökning
• möjligheten att hjälpa och påverka redan under studietiden
Läroanstalten får
• en genuint arbetslivsorienterad lärmiljö för den studerande
• flexibla sätt att förverkliga läroplanerna
• en partner vars värderingar stöder de pedagogiska målen
Hurdan kompetens får man inom frivilligverksamhet?
Inom Röda Korsets frivilligverksamhet lär sig den studerande exempelvis:
• färdigheter i interaktioner och bemötande
• grupphandledning och handledningsarbete
• ansvarstagande och självständigt arbete
• kompetens inom jämställdhet och kulturell mångfald
• etiskt tänkande och värdebaserad verksamhet
Dessa motsvarar målen i läroplanerna inom många branscher (t.ex. det sociala, pedagogiska, ungdoms-, hälso- och kommunikationsområdet).
Är er avdelning intresserad av att modigt ge sig på ett experiment? Så här kommer ni igång:
1. Förbered er på samarbete
Innan avdelningen föreslår ett samarbete för läroanstalten bör de ansvarsfrivilliga utarbeta idéer kring vilken typ av samarbete som kunde föreslås för den lokala läroanstalten. Det behöver inte finnas en helt färdig plan, men ett gemensamt engagemang för samarbetet är viktigt. Samarbetsidén bör baseras på lokala behov.
2. Kontakta läroanstalten
Kontakt kan tas till exempel med läroanstaltens studiehandledare, en lärare eller en utbildningsansvarig. Berätta om er idé, förbered er på att berätta om fördelarna med samarbetet för de studerande och kom överens om hur ni ska gå vidare för att främja samarbetets start.
3. Kom överens om spelreglerna
I början av samarbetet diskuterar man bland annat det praktiska genomförandet och rekryteringen av studerande med läroanstalten. Dessutom beslutar läroanstalten till vilken studieperiod, praktik eller till vilket yrkesprov frivilligverksamheten kan kopplas och hur en studerande ska påvisa sitt lärande (t.ex. reflektion, lärdagbok, respons från handledaren). Det är bra att komma överens om verksamhetens omfattning och ansvarsfördelning skriftligen.
4. Verksamheten i vardagen
Den studerande fungerar som frivillig precis som alla andra som en del av avdelningens frivilliggemenskap utifrån sina egna resurser. Avdelningens roll är att erbjuda en trygg verksamhetsmiljö och att stödja den frivilligas lärande som en del av vardagen.

