Veli-Matti Ahtiainen

Veli-Matti Ahtiainen, kandidat till styrelsemedlem.

1. Frågor om att komma igång 
Vad motiverar dig att ta en förtroendeposition i Finlands Röda Kors just nu? 

I vårt samhälle sker för närvarande historiskt stora förändringar. Strukturerna i vårt länge uppbyggda välfärdsstat monteras ner och de värderingar som upprätthåller den har blivit allt hårdare och mer individfokuserade på att maximera egennyttan.

Även organisationernas roll och uppdrag (särskilt social- och hälsovårdsorganisationernas) håller på att köras ner genom att påverka deras finansiering samt genom att förringa effekterna av deras verksamhet när det gäller att stödja människors vardag och stärka deras förmåga att klara sig.

Trots allt förringande har organisationerna fortfarande en betydande uppgift och roll i att stödja de människor de företräder, ge en röst åt dem som annars inte skulle höras, stärka tryggheten, välbefinnandet och hälsan i människors vardag, förmedla erfarenhetsbaserad information samt öka kriståligheten. Dessutom finns det en enorm kompetenspotential i organisationerna, vilket påverkar hela samhället.

Röda Korset har en särskild uppgift och ställning i denna helhet som en opartisk humanitär hjälporganisation och beredskapsorganisation. Tack vare sitt starka nätverk av lokalavdelningar täcker Finlands Röda Kors verksamhet hela landet; det finns ingen motsvarande aktör. Våra kunniga, utbildade och engagerade frivilliga är redo att hjälpa och stödja människor i olika kriser och störningssituationer samt i att stärka vardagens trygghet och handlingskraft.

Jag vill vara med och bidra med min kompetens, min erfarenhet och mina nätverk för att stärka och utveckla denna verksamhet.

Om du blir utvald, vilket mål kommer du att satsa på under de kommande 12 månaderna? 

Grunden för hela verksamheten är kunniga och aktiva frivilliga. Därför vill jag förbinda mig till att särskilt påverka så att verksamhetens tyngdpunkter och strukturer stöder en lokalt förankrad verksamhet som är nära människan och baseras på behov. På så sätt stärker vi bäst gemenskapernas förmåga att möta vardagens kriser och störningar, och ser till att hjälpen i framtiden alltid är systematisk, skalerbar och snabbt tillgänglig överallt i Finland.

Jag vill också verka för att Röda Korset även i framtiden är en stark humanitär aktör som påverkar det nationella lagstiftningsarbetet samt beredskaps-, skydds- och socialpolitiken.

2. Strategisk förändring och genomförande 
Beskriv den mest betydande strategiska förändring du har lett i en volontärorganisation eller en miljö med flera aktörer. Vad ändrades, varför och vilka var de mätbara resultaten under 6–12 månader?

Denna strategiska förändring handlar om att stärka det samordnade samarbetet mellan nätverksorganisationer. I och med de samhälleliga förändringarna och inrättandet av välfärdsområdena förändrades även verksamhetsmiljön inom organisationsfältet väsentligt. De regionala nätverksorganisationernas betydelse som samordnare av organisationsverksamhet ökade, medan de nationella samarbetsorganisationernas och förbundens betydelse minskade.

För att möta denna förändring inrättades delegationen för regionala nätverksorganisationer (www.verkostojarjestot.fi) för att öka samarbetet, samla in och producera gemensam information och lägesbild för att utveckla den regionala organisationsverksamheten samt för att stärka det samordnade samarbetet med nationella organisationer, välfärdsområden och olika ministerier. Jag fungerade som den första ordföranden för delegationen i tre år. Under denna tid skapades delegationens verksamhetsmodell, gemensamma arbetssätt och principer, påverkanskanaler samt modeller för informationsinsamling.

Genom inrättandet av delegationen ökade organisationernas informationsspridning i den nationella verksamheten, de regionala aktörernas röst stärktes och genomslagskraften ökade i den samhälleliga förändringsprocessen där bland annat de nya välfärdsområdena bildades. De regionala nätverksorganisationerna fick representation i olika arbetsgrupper, bland annat medlemskap i SHM/Steas delegation, och för närvarande fungerar en representant för delegationen som vice ordförande i Steas delegation.

Hur hanterar du motstånd mot förändring bland volontärer eller personal? Vad gör du?

Det väsentliga i situationer med förändringsmotstånd är enligt min mening att alla aktörer som är involverade, samt de som påverkas av händelserna och besluten, bjuds in till en gemensam diskussion och dialog i ett så tidigt skede som möjligt. Man bör ge tillräcklig information om situationen och dess effekter. Man bör beakta olika åsikter och motivera sina egna ståndpunkter tydligt och ärligt. Genom att genuint involvera de olika aktörerna i förändringsprocessen kan man nå en gemensam förståelse för frågor relaterade till förändringen, även om man inte är överens om allt.

Hur använder du information i beslutsfattande?

Beslutsfattandet bör enligt min mening alltid baseras på tillräcklig, forskningsbaserad och mångsidig information. Informationen bör vara tillförlitlig och verifierbar. Organisationsbaserad och erfarenhetsrelaterad information spelar en central roll i allt beslutsfattande, men särskilt i lösningar som rör organisationsverksamhet. De kompletterar på ett viktigt sätt information relaterad till forskning och statistik. Konsekvensanalyser av beslut är också en väsentlig del av beslutsprocessen.

Hur säkerställer ni att strategiska beslut genomförs på lokal och frivillig nivå? Beskriv metoderna och uppföljning.

Jag anser att implementeringen börjar redan i planerings- och utvecklingsprocessen. För att strategiska beslut ska övergå i konkret verksamhet måste de olika verksamhetsnivåerna kunna delta i förberedelserna och påverka målen och innehållet. Detta innebär ett inkluderande och öppet arbetssätt där alla som vill kan vara med och definiera de centrala strategiska åtgärder som rör dem. Till samma process hör även gemensamt utarbetade utvärderingsmetoder, som bör vara tydliga och lätta att genomföra, men ge tillräcklig information om hur målen har uppnåtts.

3. Beredskapsnivå och omfattande säkerhet
Hur ser du på Finlands Röda Kors som en del av den omfattande säkerheten?

Finlands Röda Kors roll i beredskap och förberedelser baseras på lag (238/2000) och förordning (827/2017). Utifrån dessa har vi en tydlig uppgift och ett mandat i vårt samhälles övergripande säkerhet.

Syftet med Finlands Röda Kors är bland annat att under alla förhållanden skydda liv och hälsa samt försvara människovärdet och de mänskliga rättigheterna; att rädda människoliv i hemlandet och utomlands; att hjälpa dem som är i den mest sårbara ställningen för att förebygga och lindra mänskligt lidande; samt att stödja och biträda landets myndigheter under såväl fred som krig och väpnade konflikter för att främja människors välbefinnande. För att förverkliga syftet upprätthåller och stärker vi hjälperrorganisationen, bedriver humanitär biståndsverksamhet samt upprätthåller och stärker organisationens beredskap.

Våra kunniga, utbildade och engagerade frivilliga är redo att hjälpa och stödja människor i olika kriser och störningssituationer.

Beskriv dina färdigheter eller en tidigare roll vid olyckor eller incidenter. Hur hanterade du hela situationen och fördelningen av resurser? 

Jag har länge (2009–2023) suttit i Inrikesministeriets trygghetsarbetsgrupp för glesbygdsområden som representant för Röda Korset. Jag har lett flera projekt inom Finlands Röda Kors relaterade till vardagstrygghet både i Lapplands distrikt och på nationell nivå. Jag har varit med och utvecklat byatryggheten i Lappland tillsammans med Lappilaiset kylät ry i flera olika projekt. Dessutom har jag varit med Lapplands länsstyrelse (senare RFV) och flera olika regionala myndigheter för att utveckla verksamhetsmodellen "Arjen turva" i Lappland. Modellen har fått flera utmärkelser både i Finland och i EU. Genom dessa har jag samlat på mig omfattande kompetens och erfarenhet vad gäller både vardagstrygghet, förberedelser och beredskap.

Hur ser du på styrelsens roll i att stödja driftledningen?

Styrelsens uppgift och roll inom Röda Korset är att skapa ramar och resurser för den operativa verksamheten så att de täcker genomförandet av verksamheten på ett jämlikt sätt i hela landet, med beaktande av regionernas olikheter. Detta innefattar såväl materiella resurser som resurser för utbildning och övning för både frivilliga och personal. Utöver detta är styrelsens uppgift att säkerställa att ett tillräckligt samarbete sker med olika myndigheter och politiska beslutsfattare under alla tider.

4. Stärka lokala operationer 
Ge ett framgångsrikt exempel på rekrytering eller engagemang av volontärer (inklusive unga).

Detta exempel är från några år tillbaka, men eftersom verksamhetsmodellen enligt min mening fortfarande fungerar vill jag lyfta fram den. Inom Röda Korset genomfördes för åratal sedan projektet OSKU (avdelningarna mot nya vindar). Idén var att engagera de deltagande aktörerna i ett planmässigt, konkret utvecklingsprojekt som utgick från lokalavdelningarna. Målet var att få nya aktörer till antingen ny eller befintlig verksamhet i avdelningen, vilken förverkligar målen i Röda Korsets verksamhetslinje. En del av piloterna fokuserade på att rekrytera unga, varvid man tillsammans med de unga tog fram sätt och metoder för att få dem engagerade.

Det väsentliga i detta projekt var att det genomfördes på alla nivåer inom organisationen och att alla förband sig till det. Avdelningarna funderade ut sina egna mål och de frivilliga förband sig att genomföra dem inom utsatt tid. Efter genomförandet utvärderade man tillsammans hur målen uppnåtts, vad som gick bra och vad som behövde utvecklas. Distriktets anställda förband sig att stödja avdelningarna genom att fungera som facilitatorer i projektets olika skeden. Centralbyrån förband sig att finansiera projekten samt anordnade nationella träffar och utbildningar. På så sätt utnyttjades hela organisationens resurser för att nå målen.

I en situation med knappa resurser: vilka aktiviteter skulle du prioritera och på vilka grunder?

När resurserna minskar är det alltid ändamålsenligt och klokt att granska saker utifrån kärnuppgifterna. Vilka är de resurser med vilka vi bäst kan svara för att de förverkligas och upprätthålls? Man bör fundera på om det i den befintliga verksamheten finns sådant som man kan avstå ifrån utan att försämra kärnuppgifterna för mycket. Ett exempel på prioritering inom Röda Korset, återigen från förr, är avslutandet av den så kallade B-biståndsverksamheten. Verksamheten var betydelsefull och i enlighet med Röda Korsets principer, men i det dåvarande ekonomiska läget var det utmanande att fortsätta den.

Hur tar du hänsyn till tvåspråkighet och regional mångfald vid planeringen av aktiviteter?

Verksamheten bör alltid planeras och genomföras utifrån lokalavdelningarna, med hänsyn till de särdrag som finns i respektive område. Vi bör ha gemensamma mål och principer som alla aktörer förbinder sig till, men genomförandet och arbetssätten formas efter områdets särdrag. Det är också viktigt att resurser och ekonomiska stödformer identifierar dessa särdrag, liksom de mätare och kriterier som utvärderar verksamhetens resultat.

Röda Korset är en tvåspråkig organisation och jag anser att det bör vara självklart att detta beaktas som ett av särdragen i genomförandet av verksamheten. Sedd från Lappland vill jag också lyfta fram att organisationen för jämlikhetens skull även bör beakta samisktalandes möjligheter att få utbildning, vägledning och hjälp på sitt eget modersmål. I förordningen konstateras ju att organisationens språk är finska och svenska, men att man i samernas hembygdsområde tryggar samernas språkliga rättigheter genom att i tillämpliga delar iaktta samiska språklagen.