Moona Alaniemi

Moona Alaniemi, kandidat till vice ordförande för styrelsen.

1. Frågor om att komma igång 
Vad motiverar dig att ta en förtroendeposition i Finlands Röda Kors just nu? 

Ett förtroendeuppdrag inom FRC motiverar mig just nu eftersom jag vill och strävar efter att fungera som en ung röst i samhällsförändringen och särskilt som ett föredöme för andra unga. Min egen plan för fortsatta studier lever i symbios med förtroendeuppdraget, och jag vill främja båda samtidigt. Världsläget och samhällssituationen känns mycket dyster, och jag vill vara ett kreativt och nytt exempel på att allt inte är förlorat – särskilt ur oss ungas perspektiv.

Om du blir utvald, vilket mål kommer du att satsa på under de kommande 12 månaderna?

Om jag blir vald förbinder jag mig till alla tre mål i verksamhetsriktlinjerna, men särskilt till nummer 3. Jag vill representera Finlands Röda Kors, som människor litar på och som fortfarande är känt som en humanitär organisation. Varje människa har rätt att hjälpa och bli hjälpt, oberoende av den samhälleliga situationen eller världsläget. Jag vill samarbeta med olika organisationer och myndigheter så att båda parter identifieras, känns till och ges utrymme att verka. Jag vill också betona i vårt samhälle att man inte behöver ha en stark utbildningsbakgrund, lång erfarenhet eller en viss ålder för att sköta ett förtroendeuppdrag lika väl som andra. Varje uppdrags, liksom organisationens, uppgift är att vara öppen och lära sig hela tiden.

2. Strategisk förändring och genomförande 
Beskriv den mest betydande strategiska förändring du har lett i en volontärorganisation eller en miljö med flera aktörer. Vad ändrades, varför och vilka var de mätbara resultaten under 6–12 månader? 

Jag har varit medlem i FRC:s kommitté för ungas påverkansarbete 2024–2026, då vi sökte, identifierade och genomförde lösningar för att öka antalet unga frivilliga i organisationen. Tillsammans med kommittén skapade vi piloter, såsom en ungdomsvänlig avdelning, ett nationellt nätverk för unga, återaktivering av en nedlagd avdelning helt under ungas ledning samt en frivilligfadder för nya unga frivilliga. I kommittén utarbetade vi också verksamhetsriktlinjer som hjälper distrikt och avdelningar att påbörja olika åtgärder för att få till stånd en förändring.

Hur hanterar du motstånd mot förändring bland volontärer eller personal? Vad gör du?

Förändringsmotstånd är en mycket mänsklig reaktion, eftersom det oftast döljer sig en rädsla för det nya och okända bakom det. Vid förändringsmotstånd är det viktigt att lyssna på motparten och dennes oro gällande förändringen. Det är bra att diskutera tillsammans och hjälpa motparten att förstå förändringen samt att finnas där som stöd. Om förändringsmotståndet ändå inte ger vika ska man aldrig behöva stå ensam. Då kan man tillsammans med andra medlemmar i distriktet eller avdelningen ordna ett gemensamt möte där man diskuterar ämnet och ger tydligt stöd mellan de olika nivåerna.

Beskriv en situation där förändringen stred mot principer, opartiskhet eller förtroende. Hur löste du situationen och vad lärde du dig?

I vår avdelning har vi haft en mycket homogen grupp frivilliga, det vill säga att medelåldern är omkring 60 år och de frivilligas bakgrund har varit väldigt finsk. För några år sedan skedde en förändring. Vid vår avdelnings loppmarknad arbetar personer med lönesubvention under vardagarna, och den senaste av dem var en kvinna i medelåldern med rysk bakgrund. Kvinnan kunde finska sedan tidigare då hon hade bott i Finland i över tio år.

Det var inga problem till vardags, men när en anställd blev sjuk eller var på semester bad man oss frivilliga att vikariera. Två av våra pensionerade frivilliga vikarierade, och snart hördes klagomål och ett diskriminerande beteende mot den ryska kvinnan. Jag hade själv precis börjat som frivillig på loppmarknaden och tyckte om alla anställda. I början vågade jag inte berätta för någon, eftersom detta orsakade stora bråk inom avdelningen och jag ville inte hamna i kläm. Inom styrelsearbetet fick jag mer information, men första gången jag öppnade upp om ämnet var för personer i en helt annan avdelning på andra sidan Finland.

Här hade jag själv svikit förtroendet och handlat i strid med principerna. Jag var dock den enda under 50 år i avdelningen och vågade inte tala med de berörda om saken. Senare kallades distriktet in för att reda ut ärendet och två frivilliga lämnade frivilligarbetet på grund av meningsskiljaktigheterna. Till de frivilligas principer hör jämlikhet och humanitet, vilket stod i strid med dessa två frivilligas åsikter. Många i avdelningen ställde sig också emot dem, trots att verksamheten är helt neutral, eftersom man ville stötta den ryska kvinnan utifrån att hon också bara är en människa.

Själv tyckte jag mycket om dessa två frivilliga, men jag lärde mig att en människa inte behöver vara elak bara för att hen har avvikande åsikter. Jag lärde mig också hur avdelningens styrelse agerar i problemsituationer och hur viktigt det är att förstå båda parter, men ändå fatta rätt beslut enligt Röda Korsets principer, oavsett hur trevliga de frivilliga är. Av detta lärde sig avdelningen också olika kommunikationsmekanismer, såsom en bok för loppmarknadens frivilliga och anställda där man skriver ner anmärkningar, hälsningar och problem som behöver lösas. Med hjälp av den har andra problem hållits borta och principer för tryggare rum har återställts i vår avdelning. Den ryska kvinnan blev som väl var inte bortskrämd av hatet mot henne och är än i dag med i vår verksamhet!

Hur använder du information i beslutsfattande?

I beslutsfattandet är det viktigt att läsa relevanta möteshandlingar eller beslut från tidigare möten, eftersom de ger en fingervisning om hur beslutet har vuxit fram och orsakerna bakom det. Universalitet och litteratur hjälper också mycket för att gestalta den egna världsbilden eller en situation. Beslutsfattande som rör berörda parter bör alltid beaktas genom att gå ner på gräsrotsnivå för att intervjua de personer som beslutet gäller och hur deras verksamhet eventuellt förändras i och med beslutet.

Hur säkerställer ni att strategiska beslut genomförs på lokal och frivillig nivå? Beskriv metoderna och uppföljning.

Strategiska beslut måste vara tydliga och begripliga för att de ska kunna genomföras och för att information ska kunna samlas in. Utbildningar för berörda personer och intresserade är livsviktiga; likaså kommunikation och att själv besöka platserna, eftersom ordet måste kunna löpa fritt utan hinder mellan alla nivåer. Beslut kan följas upp genom anmälningar och kartläggningar som görs i olika områden, och den sammanställning som fås därifrån kan användas i uppföljningen.

3. Internationella aktiviteter och samarbete 
Vilka internationella nätverk har du kopplat upp dig till och hur har du tagit med dig de lärdomar du dragit till Finland?

Jag är en del av Unga Européer och deras aktiva brevväxling. Jag har också rest runt i Europa med hjälp av EU Discovery/Eurail-interrailpasset. År 2024 deltog jag även i Lions Clubs sommarutbyte i Italien och ODD Fellows prisresa till Island och New York. Där har jag bland annat besökt FN:s högkvarter samt Schweiz och Norges ambassader. Under resorna har jag fått kontakter runt om i världen, men också lärt mig om kultur och problemlösning mellan människor på engelska. Jag har öppet berättat om mina resor och använt lärdomarna i mitt frivilligarbete inom Röda Korset. Jag ska även delta i Röda Korsets och Röda Halvmånens Youth Leadership Academy i maj för att lära mig mer om att ta ansvarsroller och hur man agerar i dem inom organisationen.

Beskriv situationen för samarbete med olika organisationer eller myndigheter. 

Finlands Röda Kors samarbetar i Finland, men även utomlands med olika parter. Det mest kända är samordning och sändning av frivilliga till katastrofområden i samarbete med andra länders Röda Kors- eller Röda Halvmåne-föreningar och landets myndigheter. Även till exempel Unesco och Röda Korset samarbetar inom fredsfostran och skydd av kultur, även om organisationerna är skilda åt.

Hur ser du på Finlands Röda Kors internationella bistånd under de kommande fem åren?

Det internationella biståndet och behovet av det kommer att utvecklas mycket under de kommande fem åren. Redan nu ser vi att antalet konflikter i genomsnitt har ökat och att resurserna har minskat i olika samhällen, vilket innebär att Röda Korsets ställning stärks. I framtiden kommer Röda Korsets katastrofhjälp att intensifieras på grund av plötsliga kriser orsakade av klimatförändringen, såsom torka och stigande havsnivåer. Detta förlänger insatserna från återuppbyggnad till en förändring och beredskap som rör hela samhället. Här har Röda Korset sitt eget trumfkort i världen: att hjälpa dem som behöver stöd och att hjälpa människor att vara bättre förberedda inför framtiden.

4. Samhällelig påverkan och effektivitet 
Beskriv en situation där du behöll opartiskhet trots intressenttryck.

Många gånger har kunder eller gäster på Röda Korsets evenemang talat om konflikten mellan Ukraina och Ryssland och betonat sin egen partiskhet, samtidigt som de ifrågasatt vår verksamhet. Vid sådana tillfällen har det varit nödvändigt att tala om neutralitet som organisationens frivillig, och inte som privatperson. Det är bra att förklara detta för människor i stunden, och oftast brukar de också förstå det. Det finns dock fall där rysshat har betonats på grund av till exempel Finlands historia, och då har det varit bättre att berätta att man förstår motparten men ändå är neutral genom att skapa en gnutta friktion i relationen. Tiderna är mycket svåra och människors känslor speglas i deras tal och handlingar, vilket är mycket mänskligt och svårt för oss alla. Då har jag berättat att jag förstår, men att jag representerar en organisation där man inte tar ställning just för att alla ska kunna hjälpas – även de som oftast inte ens är delaktiga i konflikten.

Hur bygger man partnerskap (organisationer, kommuner, företag, utbildningsinstitutioner)? 

Egna kontakter, som att till exempel vara i skolan, hjälper till att bygga partnerskap. Genom att vara en del av exempelvis elevkåren, kommunfullmäktige eller ett företags förtroendemannaverksamhet kan man berätta om Röda Korsets verksamhet och föra in den i sammanhanget. Modet att dra någon i ärmen eller skicka ett e-postmeddelande hjälper alltid, och att öppna munnen för saken framåt. Att dela information, fördela uppgifter och äkta vänskap hjälper till att stödja båda aktörerna och stabilisera partnerskapen.

Hur bedömer du om Finlands Röda Kors aktiviteter kommer att leda till den önskade förändringen (i det tema du valt), och vilka indikatorer eller tecken skulle du övervaka?

Jag hoppas naturligtvis att samordningen av humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete i konfliktområden kan förbättras både ute i världen och på finsk mark, men det kräver mycket arbete. Polarisering är ett stort problem när neutralitet saknas, och då är Röda Korsets roll i biståndet kritisk. Räddade människoliv och att hjälpen når fram kan mätas statistiskt genom behandlade fall och återförenade familjer, men även i den globala världen i form av nyheter och rapporter. Det kan också vara så att förtroendet för Röda Korset försvagas genom den paranoia som världspolitikens ledare eldar på. Detta måste Röda Korset vara beredd på genom starka kampanjer samt genom nyhetsrapportering baserad på basfakta för att trygga det globala organisationsnamnet.