Mikko Sipilä

Mikko Sipilä, kandidat till ordförande för fullmäktige.

1. Frågor om att komma igång

Vad motiverar dig att åta dig ett förtroendeuppdrag i Finlands Röda Kors just nu?

Jag är Röda Kors-frivillig i själ och hjärta. Jag började som frivillig redan som 15-åring, och organisationen har blivit en livsstil för mig. Jag har varit förtroendevald på både avdelnings- och distriktsnivå samt deltagit i organisationens utskott och arbetsgrupper. Jag kandiderar nu till posten som fullmäktiges ordförande eftersom jag känner iver, glädje och en stark passion för att föra Röda Korsets utvecklingsarbete framåt och stärka organisationens humanitära ställning. Jag tror att det är just i fullmäktiges arbete jag har mest att ge, och de frågor som jag vill påverka behandlas uttryckligen i fullmäktige.

Om du blir vald, vilket mål kommer du att arbeta för under de kommande 12 månaderna?

Jag vill se till att fullmäktige granskar och utvecklar sina arbetssätt så att fullmäktigeledamöterna upplever sitt uppdrag som meningsfullt och har en reell möjlighet att påverka beslutsfattandet. Jag vill också främja att deltagandet inte begränsas enbart till möten, utan att ledamöterna har möjlighet att påverka aktivt även mellan mötena. Dessutom är mitt mål att fullmäktige ska fungera som en allt aktivare debattör och fatta beslut som stärker frivilligverksamheten lokalt och regionalt, till exempel genom beslut om medlemsavgifter och lösningar för regional organisering.

2. Strategisk förändring och genomförande

Beskriv den mest betydande strategiska förändring du har lett i en frivilligorganisation eller i en miljö med flera aktörer. Vad ändrades, varför och vilka var de mätbara resultaten under 6–12 månader?

Jag har lett utvecklingen av organisationsdemokratin i Savolax-Karelens distrikt, bland annat genom att aktivera distriktsstyrelsen med aftonskolor mellan mötena. Dessutom ombildade jag distriktets utvecklingsarbetsgrupper till utskott vars teman bättre motsvarar organisationens strategiska mål, det vill säga välbefinnande, beredskap och frivilligverksamhet. Resultaten av förändringarna märktes snabbt: styrelsemedlemmarna upplevde att de fick bättre information och kunde föra en öppnare diskussion, och utskotten upplevde att tydliga mål gav stöd i arbetet och styrde insatserna i rätt riktning.

Hur hanterar du motstånd mot förändring bland frivilliga eller personal? Vad gör du?

Jag ser ofta motstånd mot förändring som ett tecken på att förändringen ännu inte har motiverats tillräckligt väl. Därför närmar jag mig motstånd genom att förklara behovet av förändring, stärka människors förståelse och lyfta fram fördelarna med förändringen. Samtidigt anser jag att det är viktigt att identifiera och sätta ord på även förändringens eventuella utmaningar samt att genuint lyssna på människors oro. Vid förändring måste det finnas utrymme för diskussion och vid behov även för kompromisser.

Beskriv en situation där förändringen utmanade principer, opartiskhet eller förtroende. Hur löste du situationen och vad lärde du dig?

Grunden för Röda Korsets verksamhet är medborgarnas förtroende, och detta har tidvis varit under press, till exempel i samband med att vi har hjälpt asylsökande. I dessa situationer har öppen och ärlig kommunikation samt en intern diskussion om att vi håller fast vid våra principer och vår neutralitet varit centrala lösningar, även när detta inte har motsvarat den allmänna opinionen. Enligt min erfarenhet har slutresultatet alltid varit det rätta för organisationen när vi har stått fast vid våra värderingar.

Hur använder du information i beslutsfattandet?

Jag ser kunskapsbaserat beslutsfattande som en tvåvägsprocess där information både produceras och används på olika nivåer. Det är viktigt att ingen aktör enbart förblir en producent av information, utan att alla också har möjlighet att använda information som stöd för beslutsfattandet. Till exempel är information om utsatthet som tas fram för avdelningarna samt information om resurser som samlas in från de frivilliga centrala. Samtidigt inser jag att alla beslut inte enbart baserar sig på information, utan även innehåller värderingsval. Då styrs lösningarna också av mänskligt omdöme. I Röda Korset är hjärtat också ett viktigt beslutande organ.

Hur säkerställer du att strategiska beslut genomförs på lokal nivå och bland frivilliga? Beskriv metoder och uppföljning.

En framgångsrik implementering av strategin förutsätter att frivilliga och anställda identifierar sin egen roll i genomförandet. Strategiska riktlinjer bör omsättas till konkreta mål och praktiska handlingar. Distrikten har en central roll i att öppna upp strategin för avdelningarna, samtidigt som avdelningarna har den bästa kunskapen om hur den förverkligas i praktiken. Därför är en kontinuerlig dialog och respons från fältet nödvändiga.

3. Beredskapsnivå och övergripande säkerhet

Hur ser du på Finlands Röda Kors som en del av den övergripande säkerheten?

Finlands Röda Kors är, i egenskap av offentligrättslig förening, en av de centrala aktörerna inom tredje sektorn på området övergripande säkerhet. Organisationen har lagstadgade uppgifter som grundar sig på dess mandat och internationella ställning. I enlighet med säkerhetsstrategin för samhället fungerar organisationerna som en central del av samhällets beredskap och krisresiliens. Röda Korset fungerar som en plattform för hjälp och stöder myndigheterna i olika störnings- och krissituationer. Min egen erfarenhet från styrgruppen för projektet Kompetenscentret för övergripande säkerhet stärker min uppfattning om att organisationer och samfund har en mycket betydande roll i det finländska samhället.

Beskriv dina färdigheter eller en tidigare roll vid olyckor eller incidenter. Hur hanterade du helheten och fördelningen av resurser?

Jag har till exempel lett insatsen Kuopio-hjälpen under coronapandemin, där flera avdelningar, församlingen och staden deltog. Jag ansvarade för samordningen av helheten, höll kontakt med staden och samarbetspartnerna samt fördelade uppgifter. Inom insatsen genomfördes bland annat hembesök hos äldre och mathjälp till barnfamiljer. Jag har även deltagit i andra beredskapsinsatser, såsom hjälp till ukrainare, mottagande av asylsökande och hjälp i samband med en vattenkris. För tillfället leder jag en regional beredskapsgrupp och utvecklar den regionala beredskapsplaneringen.

Hur ser du på styrelsens roll i att stödja den operativa ledningen?

Styrelsens uppgift är att på strategisk nivå säkerställa att organisationen har förutsättningar för en högklassig operativ ledning. Detta innebär bland annat tillräckliga resurser och skapande av fungerande strukturer på alla nivåer. Fullmäktiges roll är i sin tur att övervaka organisationens verksamhet, och som ordförande skulle jag aktivt delta i dialogen mellan styrelsen och fullmäktige.

4. Stärka den lokala verksamheten

Ge ett framgångsrikt exempel på rekrytering eller engagemang av frivilliga, inklusive unga.

Framgångsrik rekrytering av frivilliga baserar sig på ett verkligt behov och tydliga uppgiftsbeskrivningar, inte på att människor rekryteras enbart till namnet. Engagemanget stärks av verksamhet, övningar och upplevelsen av att den egna insatsen är betydelsefull. Frivilliga engagerar sig framför allt i andra människor och i gemenskapen. För unga är verksamhetens betydelse och kontakten med andra unga särskilt viktiga. Jag har varit med om att till exempel grunda gruppen Ilmastovaikuttajat samt medverkat i idéarbetet för ungdomsgemenskapen i Savolax-Karelen, vilket har stärkt de ungas engagemang.

I en situation med knappa resurser: vilka aktiviteter skulle du prioritera och på vilka grunder?

Prioriteringen bör göras utifrån hjälpbehovet. Röda Korset är framför allt en plattform för att hjälpa, och behoven förändras över tid. För närvarande är centrala verksamheter till exempel mathjälp, vänverksamhet, hälsopunkter och beredskapsverksamhet. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla kompetensen inom första hjälpen och psykosocialt stöd. Utöver hjälpbehovet är även de frivilligas synpunkter avgörande, eftersom det inte finns någon verksamhet utan motiverade aktörer.

Hur tar du hänsyn till tvåspråkighet och regional mångfald vid planeringen av aktiviteter?

Organisationens förvaltningsspråk är finska och svenska. Samtidigt bör verksamheten bli alltmer flerspråkig, och särskilt engelskans roll bör stärkas. Dessutom är det viktigt att beakta lokala språk- och kulturskillnader samt utnyttja dem som styrkor. En mångfaldig frivilligkår möjliggör mångsidig hjälp. Förutom språklig mångfald bör även kulturell mångfald beaktas.