Mikko Sipilä

Mikko Sipilä, kandidat till ordförande för fullmäktige.

1. Frågor om att komma igång 
Vad motiverar dig att ta en förtroendeposition i Finlands Röda Kors just nu? 

Jag är en Röda Kors-frivillig i själ och hjärta. Jag började som frivillig redan som 15-åring, och organisationen har blivit en livsstil för mig. Jag har verkat som förtroendevald på både avdelnings- och distriktsnivå samt deltagit i organisationens utskott och arbetsgrupper. Jag kandiderar nu till posten som fullmäktiges ordförande, eftersom jag känner att jag har iver, glädje och en stark passion för att föra Röda Korsets utvecklingsarbete framåt samt stärka organisationens humanitära ställning. Jag tror att det är just i fullmäktiges arbete jag har mest att ge, och de frågor som jag vill påverka behandlas uttryckligen i fullmäktige.

Om du blir utvald, vilket mål kommer du att satsa på under de kommande 12 månaderna?

Jag förbinder mig till att fullmäktige granskar och utvecklar sina arbetssätt så att fullmäktigeledamöterna upplever sitt uppdrag som meningsfullt och har en reell möjlighet att påverka beslutsfattandet. Jag vill också främja att deltagandet inte begränsas till enbart möten, utan att ledamöterna har möjlighet att påverka aktivt även däremellan. Dessutom är mitt mål att fullmäktige fungerar som en allt aktivare debattör och fattar beslut som stärker frivilligverksamheten lokalt och regionalt, till exempel genom beslut om medlemsavgifter och lösningar för regional organisering.

2. Strategisk förändring och genomförande 
Beskriv den mest betydande strategiska förändring du har lett i en volontärorganisation eller en miljö med flera aktörer. Vad ändrades, varför och vilka var de mätbara resultaten under 6–12 månader?

Jag har lett utvecklingen av organisationsdemokratin i Savolax-Karelens distrikt, bland annat genom att aktivera distriktsstyrelsen med aftonskolor mellan mötena. Dessutom ombildade jag distriktets utvecklingsarbetsgrupper till utskott vars teman bättre motsvarar organisationens strategiska mål, det vill säga välbefinnande, beredskap och frivillighet. Resultaten av förändringarna märktes snabbt: styrelsemedlemmarna upplevde att de fick bättre information och kunde föra en öppnare diskussion, och utskotten upplevde att tydliga mål gav stöd i arbetet och styrde insatserna i rätt riktning. 

Hur hanterar du motstånd mot förändring bland volontärer eller personal? Vad gör du?

Jag ser ofta motstånd mot förändring som ett tecken på att förändringen ännu inte har motiverats tillräckligt väl. Därför tar jag mig an det genom att förklara behovet av förändring, stärka människors förståelse och lyfta fram fördelarna med förändringen. Samtidigt anser jag att det är viktigt att identifiera och sätta ord på även förändringens eventuella utmaningar samt att genuint lyssna på människors oro. Det måste finnas utrymme för diskussion och vid behov för kompromisser i en förändringsprocess.

Beskriv en situation där förändringen stred mot principer, opartiskhet eller förtroende. Hur löste du situationen och vad lärde du dig?

Grunden för Röda Korsets verksamhet är medborgarnas förtroende, och det har tidvis satts på prov, till exempel i samband med hjälpen till asylsökande. I dessa situationer har den centrala lösningen varit en öppen och ärlig kommunikation samt en intern diskussion om att vi håller fast vid våra principer och vår opartiskhet, även när det inte har varit i enlighet med den allmänna opinionen. Enligt min erfarenhet har slutresultatet alltid varit det rätta för organisationen när vi har stått fast vid våra värderingar.

Hur använder du information i beslutsfattande?

Jag ser kunskapsbaserad ledning som en tvåvägsprocess där kunskap både produceras och nyttjas på olika nivåer. Det är viktigt att ingen aktör förblir enbart en informationsproducent, utan att alla har möjlighet att använda informationen som stöd för beslutsfattandet. Exempelvis är den information om utsatthet som produceras för avdelningarna, liksom den information om resurser som samlas in från frivilliga, helt centrala. Samtidigt inser jag att alla beslut inte enbart baseras på fakta, utan också innefattar värdeval, och då vägleds lösningarna av mänskliga överväganden. Röda Korsets högsta beslutande organ är hjärtat.

Hur säkerställer ni att strategiska beslut genomförs på lokal och frivillig nivå? Beskriv metoderna och uppföljning.

En framgångsrik implementering av strategin förutsätter att frivilliga och anställda identifierar sin egen roll i dess genomförande. De strategiska riktlinjerna bör omvandlas till konkreta mål och praktiska åtgärder. Distrikten har en central roll i att förankra strategin hos avdelningarna, medan avdelningarna å sin sida har den bästa kunskapen om hur den förverkligas i praktiken. Därför är en kontinuerlig dialog och återkoppling från fältet nödvändiga.

3. Beredskapsnivå och omfattande säkerhet
Hur ser du på Finlands Röda Kors som en del av den omfattande säkerheten?

Finlands Röda Kors är som en offentligrättslig förening en av de centrala aktörerna inom den tredje sektorn på fältet för övergripande säkerhet. Organisationen har lagstadgade uppgifter som baserar sig på dess mandat och internationella ställning. I enlighet med Samhällets säkerhetsstrategi fungerar organisationer som en central del av samhällets beredskap och resiliens. Röda Korset fungerar som en plattform för hjälp och stöder myndigheterna i olika störnings- och krissituationer. Min egen erfarenhet från styrgruppen för projektet Kompetenscentret för övergripande säkerhet stärker min uppfattning om att organisationer och samfund har en mycket betydelsefull roll i det finländska samhället.

Beskriv dina färdigheter eller en tidigare roll vid olyckor eller incidenter. Hur hanterade du hela situationen och fördelningen av resurser?

Jag har lett till exempel operationen Kuopio-hjälpen under coronapandemin, där flera avdelningar, församlingen och staden deltog. Jag ansvarade för koordineringen av helheten, höll kontakt med staden och samarbetspartnerna samt fördelade uppgifter. Inom operationen utfördes bland annat hembesök hos äldre och gavs mathjälp till barnfamiljer. Jag har också deltagit i andra beredskapsoperationer, såsom hjälp till ukrainare i samband med katastrofhjälp, mottagande av asylsökande och hjälp vid en vattenkris. För närvarande leder jag den regionala beredskapsgruppen och utvecklar den regionala beredskapsplaneringen. 

Hur ser du på styrelsens roll i att stödja driftledningen?

Styrelsens uppgift är att på en strategisk nivå säkerställa att organisationen har förutsättningar för högkvalitativ operationsledning. Detta innebär bland annat tillräcklig resursallokering och skapandet av fungerande strukturer på alla nivåer. Fullmäktiges roll är i sin tur att övervaka organisationens verksamhet, och som ordförande deltar jag aktivt i dialogen mellan styrelsen och fullmäktige.

4. Stärka lokala operationer 
Ge ett framgångsrikt exempel på rekrytering eller engagemang av volontärer (inklusive unga).

En framgångsrik rekrytering av frivilliga grundar sig på ett verkligt behov och tydliga uppgiftsbeskrivningar, inte på att man samlar in människor bara till namnet. Engagemanget stärks av verksamhet, övningar och upplevelsen av att den egna insatsen är betydelsefull. Människor engagerar sig framför allt i andra människor och i gemenskapen. För unga är verksamhetens meningsfullhet samt kontakten med andra unga särskilt viktig. Jag har till exempel varit med om att grunda gruppen Klimatpåverkarna samt medverkat i idéarbetet kring de ungas gemenskap i Savolax-Karelen, vilket har stärkt de ungas engagemang. 

I en situation med knappa resurser: vilka aktiviteter skulle du prioritera och på vilka grunder?

Prioritering bör göras utifrån behovet av hjälp. Röda Korset är framför allt en plattform för hjälp, och behoven förändras över tid. För närvarande är centrala funktioner till exempel mathjälp, vänverksamhet, hälsopunkter och beredskapsverksamhet. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla kompetensen inom första hjälpen och psykiskt stöd. Utöver behovet av hjälp är även de frivilligas synpunkter avgörande, för utan motiverade aktörer finns ingen verksamhet.

Hur tar du hänsyn till tvåspråkighet och regional mångfald vid planeringen av aktiviteter?

Organisationens administrativa språk är finska och svenska. Samtidigt bör verksamheten bli alltmer flerspråkig, och i synnerhet det engelska språkets roll bör stärkas. Det är dessutom viktigt att beakta lokala språk- och kulturskillnader och utnyttja dem som styrkor. En mångfaldig frivilligkår möjliggör mångsidig hjälp. Utöver den språkliga mångfalden bör även den kulturella mångfalden beaktas.