Marju Sjösten

Marju Sjösten, kandidat till styrelsemedlem.

1. Frågor om att komma igång 
Vad motiverar dig att ta en förtroendeposition i Finlands Röda Kors just nu? 

Under tre år har en arbetsgrupp arbetat med en reform av verksamhetssättet, som styrelsen för sin del har behandlat, föreslagit ändringar i samt hört distriktens, avdelningarnas och de frivilligas förslag och åsikter. Att få resultaten av denna reform av verksamhetssättet till en pilotfas som en verksamhetsstrategi och att följa upp hur förändringen fortskrider, så att kärnuppgiften, att hjälpa dem som är i en svagare ställning och att fungera som frivillig, lyckas på bästa möjliga sätt, motiverar mig att fortsätta i detta förtroendeuppdrag som styrelsemedlem.

Om du blir utvald, vilket mål kommer du att satsa på under de kommande 12 månaderna?

FRK har talrika verksamhetsformer. Med beaktande av det ekonomiska läget och resurserna fokuserar vi på kärnuppgiften och väger noggrant vilka uppgifter som bör prioriteras i framtiden. Att uppmärksamma de frivilliga och stödja deras ork blir allt viktigare i framtiden.

2. Strategisk förändring och genomförande 
Beskriv den mest betydande strategiska förändring du har lett i en volontärorganisation eller en miljö med flera aktörer. Vad ändrades, varför och vilka var de mätbara resultaten under 6–12 månader? 

När verksamhetsledaren för Satakunta distrikt gick i pension, beslutade man tillsammans med Egentliga Finlands distrikt att välja en gemensam verksamhetsledare för distrikten i Satakunta och Egentliga Finland.

Förändringar gjordes i personalens arbetsbeskrivningar i distrikten så att verksamheten och uppgifterna lyckas även om verksamhetsledaren inte är fysiskt på plats hela tiden. I båda distrikten finns anställda som utför samma uppgifter och dessa par kan dela erfarenheter, tankar och praxis. Man uppnår synergifördelar, allt behöver inte göras ensam från början i båda distrikten. Målet är också att spara kostnader.

Hur hanterar du motstånd mot förändring bland volontärer eller personal? Vad gör du?

Genom att motivera förändringen och lyfta fram fördelarna med förändringen jämfört med nackdelarna, om sådana finns. Genom att diskutera med alla som berörs av förändringen, både tillsammans och enskilt. Genom att beakta avvikande meningar och anpassa dem till beslutsfattandet.

Beskriv en situation där förändringen stred mot principer, opartiskhet eller förtroende. Hur löste du situationen och vad lärde du dig?

Bevarandet av förtroendet i den ovan beskrivna situationen sattes på prov. Motiveringarna till förändringen och diskussionerna om förändringen stödde uppbyggnaden och bevarandet av förtroendet. Förändringen stod inte i strid med principerna eller neutraliteten.

Hur använder du information i beslutsfattande?

Genom att på förhand och ur olika perspektiv grundligt sätta sig in i information som påverkar beslutsfattandet innan beslut fattas. Genom att använda forskningsbaserad kunskap som grund för beslutsfattandet.

Hur säkerställer ni att strategiska beslut genomförs på lokal och frivillig nivå? Beskriv metoderna och uppföljning.

Sammanfattning av organisationens styrelses offentliga beslut i distriktsstyrelsen och avdelningsstyrelsen. Beslut som rör frivilliga till kännedom för verksamhetsgrupperna. Verksamhetsgruppernas ledare ansvarar för informationsflödet till de frivilliga. Vid behov skriftliga anvisningar. Protokollen finns på distriktets och avdelningens webbsidor.

3. Internationella aktiviteter och samarbete 
Vilka internationella nätverk har du kopplat upp dig till och hur har du tagit med dig de lärdomar du dragit till Finland? 
Beskriv situationen för samarbete med olika organisationer eller myndigheter. 
Hur ser du på Finlands Röda Kors internationella bistånd under de kommande fem åren?

I den nuvarande världssituationen kommer FRK:s internationella bistånd att behövas allt mer. I det stramare ekonomiska läget kommer den internationella verksamheten att vara svårare, liksom säkerställande av säkerhet för dem som arbetar i internationella uppdrag. Behovet av internationellt bistånd är stort, men genomförandet allt svårare. Beaktas bör även hjälp till dem som är i en svagare ställning i hemlandet.

4. Samhällelig påverkan och effektivitet 
Beskriv en situation där du behöll opartiskhet trots intressenttryck.
Hur bygger man partnerskap (organisationer, kommuner, företag, utbildningsinstitutioner)? 

Genom att delta i organisationernas verksamhet. Genom att använda tidigare skapade kontakter och nuvarande medlemskap. Genom att sprida information om FRK:s verksamhet till partner och genom att fundera på gemensamma verksamhetsformer. Genom att om möjligt träffa ortens riksdagsledamöter och andra påverkare. Genom att presentera verksamheten i läroanstalter och företag.

Hur bedömer du om Finlands Röda Kors aktiviteter kommer att leda till den önskade förändringen (i det tema du valt), och vilka indikatorer eller tecken skulle du övervaka?

Förändringen utgår från avdelningars och distrikts vilja att börja testa de föreslagna processerna. Bra pilotprojekt blir kvar.  

Uppmärksammande av frivilliga och att det blir lättare att komma med i verksamheten.
-> Det bör följas upp om det räcker med frivilliga till de valda verksamhetsgrupperna? Hur orkar de? Vilka verksamhetsgrupper har FRK? 

Lättare administration, samarbete mellan distrikt i till exempel beredskap.
-> Det bör följas upp om det uppstår samarbetsgrupper eller gemensamma anställda och verksamhetsledare för distrikten? 

Att hjälpa dem som har det sämst ställt, ökad mathjälp, gemenskapsskapande verksamhet, rådgivning vid hälsopunkter, vänverksamhet. -> Besökarantal, tillgänglighet.