Maarit Villman

Maarit Villman, kandidat till styrelsemedlem.

1. Frågor om att komma igång 
Vad motiverar dig att ta en förtroendeposition i Finlands Röda Kors just nu?

Jag motiveras av en kombination av det växande behovet av en pålitlig humanitär aktör och min egen erfarenhet av att jag kan tillföra mervärde till strategisk styrning. Verksamhetsmiljön har förändrats snabbt: betydelsen av beredskap betonas, formerna för frivilligverksamhet mångfaldigas och upprätthållandet av förtroende kräver ett allt mer systematiskt arbete. Jag ser att jag kan tillföra styrelsen förmåga att förena strategiskt tänkande, kunskapsbaserad ledning och praktiskt genomförande – samt säkerställa att besluten syns i vardagen i de frivilligas arbete.

Om du blir utvald, vilket mål kommer du att satsa på under de kommande 12 månaderna?

Jag förbinder mig till att de strategiska prioriteringar som fastställts på styrelsenivå konkretiseras i mätbara handlingar på lokal nivå. I praktiken innebär detta till exempel:

• att klargöra och kommunicera 2–3 tydliga prioriteringar till hela organisationen
• att stärka uppföljningsmodellen (vad mäts, hur ofta, vem reagerar)

2. Strategisk förändring och genomförande 
Beskriv den mest betydande strategiska förändring du har lett i en volontärorganisation eller en miljö med flera aktörer. Vad ändrades, varför och vilka var de mätbara resultaten under 6–12 månader?

Jag ledde en förändring på arbetet där processen för operationspatienters ankomst till sjukhuset ändrades för att motsvara den allmänna verksamhetsförändringen samt kundfeedbacken.

• Vad som ändrades: operationspatienterna kommer i tillämpliga delar till sjukhuset först på morgonen på åtgärdsdagen i stället för föregående dag.
• Varför: vårdavdelningarnas lokaler frigjordes för det faktiska behovet och man uppfyllde patienternas önskemål om att få tillbringa natten före åtgärden hemma.
• Resultat (6–12 mån.): patientnöjdheten ökade och i och med processförändringen var patienterna även bättre förberedda för åtgärden än tidigare.

Hur hanterar du motstånd mot förändring bland volontärer eller personal? Vad gör du?

Jag närmar mig förändringsmotstånd genom förståelse, inte konfrontation:

• jag lyssnar aktivt på oro och identifierar de bakomliggande värderingarna
• jag motiverar förändringens effekter konkret
• jag involverar nyckelpersoner i planeringen

Beskriv en situation där förändringen stred mot principer, opartiskhet eller förtroende. Hur löste du situationen och vad lärde du dig?

I en fiktiv situation där en förändring skulle stå i strid med principerna, neutraliteten eller förtroendet, skulle jag prioritera principerna.
Jag skulle lösa situationen genom att:

• göra beslutsfattandet transparent
• öppet kommunicera motiveringen
• vid behov fördröja genomförandet för att bevara förtroendet (Förtroende är en förutsättning för långsiktig genomslagskraft – det kan inte offras för kortsiktiga fördelar.)

Hur använder du information i beslutsfattande?

Jag utnyttjar både kvantitativ och kvalitativ information:

• mätare (deltagande, responstider, verkningsfullhet)
• feedback från frivilliga och målgrupper
• analys av verksamhetsmiljön

Det är viktigt att förena data och praktisk förståelse – enbart mätning räcker inte utan tolkning.

Hur säkerställer ni att strategiska beslut genomförs på lokal och frivillig nivå? Beskriv metoderna och uppföljning.

Jag säkerställer implementeringen på tre nivåer:

1. Tydlighet: vad som beslutades och varför
2. Stöd: utbildning, material, exempel
3. Uppföljning: regelbunden rapportering och feedbacksamtal

Dessutom betonar jag tvåvägskommunikation – respons från lokal nivå påverkar fortsatta beslut.

3. Beredskapsnivå och omfattande säkerhet
Hur ser du på Finlands Röda Kors som en del av den omfattande säkerheten?

Jag ser FRK som en central aktör som kompletterar myndigheternas arbete i synnerhet i människoorienterat stöd: mobilisering av frivilliga, psykiskt stöd, stärkande av vardagens resiliens. FRK:s styrka är förtroendet och förmågan att agera snabbt lokalt.

Beskriv dina färdigheter eller en tidigare roll vid olyckor eller incidenter. Hur hanterade du hela situationen och fördelningen av resurser?

Jag ledde helheten:

• genom att prioritera de mest kritiska funktionerna
• genom att rikta resurserna utifrån verkningsfullhet
• genom att säkerställa en tydlig kommunikation mellan de olika aktörerna

Som ett resultat förblev verksamheten under kontroll och resurserna användes effektivt.

Hur ser du på styrelsens roll i att stödja driftledningen?

Styrelsens uppgift är inte att leda operationer, utan att möjliggöra att de lyckas:

• säkerställa resurser och prioriteringar
• stödja den operativa ledningen med tydliga riktlinjer
• sörja för riskhantering och efterutvärdering

4. Stärka lokala operationer 
Ge ett framgångsrikt exempel på rekrytering eller engagemang av volontärer (inklusive unga). 

Jag var med och byggde upp en modell för att snabbt kunna rekrytera pop-up-frivilliga för t.ex. en storskalig inresa. Pop-up-frivilliga erbjöds en start med låg tröskel och snabb utbildning för att komma igång med verksamheten:

• att snabbt komma med
• ibruktagande av larmsystem
• kort riktad utbildning

Som resultat ökade antalet frivilliga och beredskapen förbättrades.

I en situation med knappa resurser: vilka aktiviteter skulle du prioritera och på vilka grunder?

Jag prioriterar verksamheten utifrån:

1. verkningsfullhet (hur mycket hjälp som produceras)
2. angelägenhetsgrad (var behovet är som störst)
3. genomförbarhet (vad som kan göras med nuvarande resurser)

Vid behov prioriterar jag bort mindre effektiva funktioner så att kärnuppgiften förblir stark.

Hur tar du hänsyn till tvåspråkighet och regional mångfald vid planeringen av aktiviteter? 

Jag beaktar dessa genom att:

• säkerställa kommunikationens tillgänglighet (språk, kanaler)
• utnyttja lokal kompeten
• anpassa verksamhetsmodellerna till områdets behov