Maarit Villman

Maarit Villman, kandidat till styrelsemedlem.

1. Frågor om att komma igång
Vad motiverar dig att ta en förtroendeposition i Finlands Röda Kors just nu?

Jag motiveras av kombinationen av ett växande behov av en tillförlitlig humanitär aktör och min egen erfarenhet av att jag kan tillföra mervärde till den strategiska styrningen. Verksamhetsmiljön har förändrats snabbt: betydelsen av beredskap framhävs, formerna för frivilligverksamhet blir allt mer mångsidiga och upprätthållandet av förtroende kräver ett allt mer systematiskt arbete.
Jag ser att jag kan tillföra styrelsen förmågan att kombinera strategiskt tänkande, informationsledning och praktiskt genomförande – samt säkerställa att besluten syns i de frivilligas vardag.

Om du blir utvald, vilket mål kommer du att satsa på under de kommande 12 månaderna?

Jag förbinder mig till att de strategiska tyngdpunkter som definieras på styrelsenivå konkretiseras till mätbara handlingar på lokal nivå. I praktiken innebär detta till exempel:

• att tydliggöra 2–3 prioriteringar och kommunicera dem i hela organisationen
• att stärka uppföljningsmodellen (vad som mäts, hur ofta och vem som reagerar)

2. Strategisk förändring och genomförande
Beskriv den mest betydande strategiska förändring du har lett i en frivilligorganisation eller en miljö med flera aktörer. Vad ändrades, varför och vilka var de mätbara resultaten under 6–12 månader?

Jag ledde i mitt arbete en förändring där processen för operationspatienters ankomst till sjukhuset ändrades för att motsvara allmänna verksamhetsförändringar samt kundrespons.

• Vad som ändrades: operationspatienter kommer, i tillämpliga fall, till sjukhuset först på operationsdagens morgon i stället för dagen innan.
• Varför: man frigjorde utrymme på vårdavdelningarna för verkliga behov och tillgodosåg patienternas önskemål att tillbringa natten före operationen hemma.
• Resultat (6–12 månader): patientnöjdheten ökade och genom processförändringen var patienterna också bättre förberedda inför ingreppet än tidigare.

Hur hanterar du motstånd mot förändring bland frivilliga eller personal? Vad gör du?

Jag närmar mig motstånd mot förändring genom förståelse, inte genom motsättningar:

• jag lyssnar aktivt på oro och identifierar de värderingar som ligger bakom
• jag motiverar förändringens konsekvenser konkret
• jag involverar nyckelpersoner i planeringen

Beskriv en situation där förändringen stred mot principer, opartiskhet eller förtroende. Hur löste du situationen och vad lärde du dig?

I en hypotetisk situation där en förändring skulle stå i konflikt med principer, opartiskhet eller förtroende skulle jag prioritera principerna.
Jag skulle lösa situationen genom att:

• göra beslutsfattandet transparent
• öppet kommunicera motiveringarna
• vid behov bromsa genomförandet för att bevara förtroendet (Förtroende är en förutsättning för långsiktig genomslagskraft – det kan inte offras för kortsiktiga fördelar.)

Hur använder du information i beslutsfattande?

Jag använder både kvantitativ och kvalitativ information:

• mätare (deltagande, responstider, genomslagskraft)
• respons från frivilliga och målgrupper
• analys av verksamhetsmiljön

Det viktiga är att kombinera data och praktisk förståelse – enbart mätning räcker inte utan tolkning.

Hur säkerställer du att strategiska beslut genomförs på lokal och frivillig nivå? Beskriv metoderna och uppföljning.

Jag säkerställer genomförandet på tre nivåer:

1. Tydlighet: vad som beslutades och varför
2. Stöd: utbildning, material och exempel
3. Uppföljning: regelbunden rapportering och responsdiskussioner

Dessutom betonar jag tvåvägskommunikation – respons från lokal nivå påverkar fortsatta beslut.

3. Beredskap och omfattande säkerhet
Hur ser du på Finlands Röda Kors som en del av den omfattande säkerheten?

Jag ser FRK som en central aktör som kompletterar myndigheternas arbete, särskilt när det gäller människonära stöd: mobilisering av frivilliga, psykiskt stöd och stärkande av vardagsresiliens. FRK:s styrka är förtroendet och förmågan att agera snabbt lokalt.

Beskriv dina färdigheter eller en tidigare roll vid olyckor eller incidenter. Hur ledde du helheten och fördelningen av resurser?

Jag ledde helheten genom att:

• prioritera de mest kritiska funktionerna
• rikta resurserna utifrån genomslagskraft
• säkerställa tydlig kommunikation mellan olika aktörer

Resultatet var att verksamheten förblev kontrollerad och att resurserna användes effektivt.

Hur ser du på styrelsens roll i att stödja operativ ledning?

Styrelsens uppgift är inte att leda operationerna, utan att möjliggöra att de lyckas:

• säkerställa resurser och prioriteringar
• stödja den operativa ledningen med tydliga riktlinjer
• ansvara för riskhantering och efterutvärdering

4. Stärka den lokala verksamheten
Ge ett framgångsrikt exempel på rekrytering eller engagemang av frivilliga (inklusive unga).

Jag var med och byggde upp en modell för att snabbt kunna rekrytera pop up-frivilliga till exempel vid omfattande invandring. Pop up-frivilliga erbjöds en låg tröskel för att komma igång och snabb utbildning för att delta i verksamheten:

• snabb möjlighet att komma med
• ibruktagande av larmsystem
• kort riktad utbildning

Som resultat ökade antalet frivilliga och beredskapen förbättrades.

I en situation med knappa resurser: vilka aktiviteter skulle du prioritera och på vilka grunder?

Jag prioriterar verksamheten utifrån:

1. genomslagskraft (hur mycket hjälp som ges)
2. brådska (var behovet är som störst)
3. genomförbarhet (vad som kan göras med nuvarande resurser)

Vid behov skär jag ner mindre effektiva verksamheter för att kärnuppgiften ska förbli stark.

Hur tar du hänsyn till tvåspråkighet och regional mångfald vid planeringen av verksamheten?

Jag beaktar dessa genom att:

• säkerställa tillgänglig kommunikation (språk och kanaler)
• utnyttja lokal kompetens
• anpassa verksamhetsmodellerna till regionens behov